Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biskopar - 66. Sven Lundblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kand. 1806 och s. å. docens 1 exegetik. E. o. adjunkt
1808. Teol licentiat 1810 och prestv. s. å. Uppförd på
förslag till domprost i Skara 1812. Teol. adjunkt och
pastor i Börje 1813. Professor Kalsenianus 1814 och
tillika pastor i Hagby. Såsom lärare i dogmatiken utöfvade
han nu ett vidsträckt inflytande på sin tids prestbildning.
Om somrarne utflyttade han till Hagby prestgård, der han
i patriarkalisk enkelhet lefde bland vänner och
underhafvande, som alla egnade honom aktning och tillgifvenhet.
Denna tjenst innehade han i 14 år. Han var
akademiens rektor 1817 och 1826; orerade vid jubelfesten 1817;
blef teol. doktor 1818: kontraktsprost öfver Hagunda
kontrakt 1821; riksdagsman 1823 och 1828. Af den
studerande ungdomen kallades han till inspektor för Roslags
nation 1821, för Uplands och Westgöta nationer 1826.
Domprost och förste teol. professor 1827; prost öfver
Waksala kontrakt 1828. — Efter biskop Weidmans död
bestämde den allmänna vördnaden åt L. med stor
enhällighet 1:sta rummet på biskopsförslaget 1828[1],
hvarefter han utnämndes den 27 Juni 1829 till biskop öfver
Skara stift. Hans första ankomst till Skara liknade ett
festligt intåg, och vid hans första prestvigning i domkyrkan
trängdes alla att få se och höra den vördade läraren.
Sedan han under riksdagen officierat vid drottningens kröning,
blifvit utnämnd till ledam. af nordstjerne-orden och
såsom ständernas deputerade stått fadder för prins Oskar,
nedflyttade han med sin familj till Brunsbo om hösten
1830. Följande sommar företog han en vidsträckt
embetsresa i stiftet. År 1833 invigde han ett nytt skolhus
och höll derefter prestmöte. Under riksdagen 1834 var
han angripen af kolera, och återvände hem efter
riksdagens slut, lidande till både kropp och själ. Om våren
1836 återkommo bröstplågor och andtäppa, och han
förutsåg att döden nalkades. Han brukade ofta slå sig för
bröstet och säga: "här har döden sin inteckning." Efter
en embetsresa till staden i svårt väglag om våren 1837
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
