Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Domkapitlet - Domprostar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gift 1:o 1721 ra. Maria Bredberg, död 1756, d:r af
domprosten Magnus B. 2:o 1769 m. Helena Cathr.
Forssenius, f. 1750 död 1793, d:r af Jonas F., tullskrifvare i
Hjo[1]. Hon blef omgift med lektor Jos. Billgren. Barn:
Sven f. 1722, lektor i filosofien. Lisa f. 1728, g. m.
prosten Sven Wilskman i Fredsberg. Stina, g. m. 1:o
lektor Pet. Fogelberg, 2:o And. Litzenius, syssloman vid
Söderköpings hospital. Johanna, f. 1735 död 1770, g. m.
prosten Jon. Breding i Söderköping.
40. Dokt. Anders Knös, son af prosten Olof K. i
Wånga, föddes i Mariestad d. 3 Febr. 1721; sattes i
Mariest. skola 1729 och gjorde der så ovanliga framsteg, att
han redan vid 10 års ålder genomläst novum
testamentum på grekiska och deröfver skrifvit anteckningar på
latin. Han kom till Skara sk. 1731 och reste till Upsala
1737. Här studerade han till en början i synnerhet
filosofi och var bland de första som omfattade Wolfs system;
blef derföre af teol. fakulteten beskyllad för rationalism
och hade någon svårighet att få ventilera sin
gradualdisputation 1742. När det slutligen skedde, räckte akten ifrån
kl. 8 på morgonen till 3 på e. m., hvarunder
respondenten utvecklade så stor skicklighet, att han af sin præses,
professor Ihre, erhöll mycket beröm. Filos. mag:r 1743.
Han var då redan ansedd för en utmärkt filosof både
in- och utomlands. Följande året författade han en
fortsättning af sin gradualdisputation, såsom specimen för en
docentur vid Upsala akademi, men fick ej tillstånd att
ventilera den, emedan följden skulle blifva, att "rationalismus
får alldeles öfverhand". — Vid denna tid föregick i hans
inre en stor förändring. Genom betraktandet af det
gudomliga Ordet kom han till den fasta öfvertygelse, att den
sanna kristendomen beror icke på dogmatiska och
spekulativa subtiliteter, utan på trons hängifvenhet, som verkar
hjertats förändring och lefvernets förbättring. Han
öfvergaf nu sitt filosofiska studium, sålde sitt bibliotek, reste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
