Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Wartofta kontrakt - 2. Hvalstad - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stud, i Ups. 1747 och prestv. i Stockholm 1751; reste
till Lund 1753 och blef der magister 1754; v. pastor i
Hvalstad s. å.; kommin. derst. med enhällig kallelse 1757;
past.-ex. 1762; kyrkoh. här 1776; tilltr. 1778. Död d.
28 jan. 1794. — Han hade af naturen goda gåfvor, inen
förföll på sednare åren till dryckenskap och vårdslöshet i
embetet; var inkallad för konsist. 1781 och varnades för
fylleri; beträddes äfven med osannfärdiga uppgifter; måste
emottaga v. pastor 1783; var åter inkallad 1791, då han
"förmanades till varsamhet och ett kristligt och vänligt
bemötande emot livar man, särdeles mot sina åhörare,
samt att taga sig till vara för ett bittert och okärligt
sinnelag."
Gift 1758 m. Brita Salemus, död 1796, d:r af kyrkoh.
Gustaf S. i Hångsdala. Barn: Johan f. 1758,
regem.-past. vid Skarab. regem. Anders Gustaf f. 1760,
härads-skrifvare i Wartofta. Maria Elis., f. 1764 död 1823,
g. m. glasblåsaren Grundeli. Chris to fer f. 1766,
guldsmed. Hedvig Chr. f. 1769 död 1849, g. m. löjtn. H. F.
Frölich. Magdalena f. 1773 död 1809, g. m.
stadskassören N. Ahgren i Falköping.
25. Carl Fredrik Kjellerstedt, son af postmästaren
i Qvarsebo Anders K. och Kerstin Persdotter, f. i
Stengårdshult d. 4 apr. 1749; blef stud. i Ups. 1773 och
prestv. 1774 till adj. i Stengårdshult; domk.-adj. i Skara
1784; tog en grundelig och mycket hedrande past.-ex.
1785; kommin. i Daretorp 1787; kyrkoh. här 1794; tilltr.
1795. Död d. 13 mars 1804. — Han var af ett fromt
och älskvärdt sinnelag, hade grundliga kunskaper,
särdeles i hebreiskan,*) och ovanliga gåfvor såsom predikant;
men fattade för mycket förtroende till Svedenborgs
skrifter och studerade dem så att han blef förryckt i hufvu-
*) Vid en visitation frågade biskopen honom på sondags
morgonen, om han hade någon konkordans; "jag har ett språk," sade
han, "men jag mins icke hvar det står." "Nej", svarade K., "men
om biskopen täcktes nämna språket, torde jag kunna säga det."
Detta skedde och fanns. Efter tre sådana försök sade biskopen:
"jag märker att hr kyrkoherden ej behöfver någon konkordans, ty
han har den i hufvudet."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
