- Project Runeberg -  Från skärgården och fastlandet : verklighetsbilder och historier /
24

(1893) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hero OCH LEANDER.
............. - ...............................: •
baskadt sendrag, och hade inte Anna Tadat ut i sjön och
huggit tag i mig, sa Tete tusan om jag inte blifvit IiTar!»
. >>-^°> hä’ schangtilt!» menade Anders, som nu
började taga mod till sig igen, »hen jänta som går hå
drar hopp nakna matroser hur sjön — fy ’åken!»
o -sllUn118kulle. fiP inte vänta tills han hade fått kläderna
Pa siS1 heller, nar han inte kunde röra sig!» menade Ida-
»och för resten Ta det ju mörkt, Tet jag!»
»Ja nog Tar det mörkt alltid!» svarade Kalle Lund
skrattande, och tilläde, i det han kastade en eldig blick
pa den rodnande Anna, som inte Tisste hvar hon skulle
göra af sig af skamsenhet, »vi höll ju aldrig på att hitta
te rätta igen under alarna där borta! Mcn nu ska vi
dansa, pojkar och jäntor! Spela opp en hambopolkett
gamle Tusse! Kloekan tre är det jag som får ge mig af
igen, om jag skall kunna hinna öfver till fyra!»
»Nej si så ’åken hi mej hatt ’an nu skå bc’öfva simma
tebakars hinte,» utbrast Victor, glad som själfva spelmannen
ofver att det var Anna och inte Ida, som hjälpt upp ma-
trosen ur sjön och sedan inte kunnat hitta ut ur alarna
därnere, »for vi ’ar båt vi, Handers hå jag, hå vi ska
satta onom hofver te ’olmen som ett nafs^ hå vill hinte
Handers vara med hom. det, så får ’an frakta sej ’em bäst
an vill, lör -är hä det jag som rider för rusthållet!»
t Ü P’1 Pan .an gärna få följa med!» svarade Anders
buttert, »for su hinte bryr jag mej hom hen jänta, som
gar Iiai drar hopp —»
»1 se så, var inte rasande nu längre!» utbrast Kalle
Lund och slog sm arm vänskapligt om halsen på Anders,
under det denne stretade emot afalla krafter »inte rår
Anna for att mte hon kan tycka om dig, inte! Och nog
matte du, som a en sån rasker pojke, kunna få dej en
annan janta, som ä lika bra som hon!»
Och darmed gaf han Anna en blick som sade henne
att det var rent af omojhgt, och Anders tittade bort åt
Ioggolfvet till, dar smedsdottern stod i sällskap med en klunga
andra flickor, och så tyckte han att det var inte så dumt
sagdt för att vara af en flottist, och attdum vore den som
gaf sig öfver för en jäntas skull, när det fanns så mån-a
som bara stodo och väntade på att la säga ja, bara eii
kunde komma sig för att fråga hur det skulle vara, om
mto do kunde bli goda vänner på en slump.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:07:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skargfastl/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free