- Project Runeberg -  Från skärgården och fastlandet : verklighetsbilder och historier /
71

(1893) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»VESTERMANS timotej. » 71
»HSTä-ej! Nå’n ell va’ det då inte, som väl va’ det!»
återtog Blom, i det han böjde sig ner för att räta en spik,
som ville tränga snedt in i vrangen på sumpen; »det var
då mest snålheten, som bedrog visheten den gången. Och
som det händer oftare än en tror, så ä’ det fäll därför det
har gått öfver te ordstäf, kan jag tänka.»
»Nå, men hur var det nu egentligen med den där
timotejen!» utbrast jag tämligen otålig; »och hvem var
den där Yesterman?»
»Kors, vet inte herrn det?» frågade Blom och såg
förvånad upp från sitt arbete; »det trodde jag fäll, att alla
människor här på Ö11 hade reda på den, så som han låg i
alla möjliga alfärder.»
»Jaja, men Blom skall komma ihåg, att jag är inte
härifrån ön, fäst jag bott i skärgården om somrarna bortåt
en trettio år.»
»Nej, det är då en sanning, det!» medgaf Blom; »och
efter som han nu är dö och begrafven, så kan jag fäll
gärna tala om’et, så mycket mer som änka har flyttat
öfver te fastlande’ och gåln har kummi’ i andra händer,
så det gör då ingenting te saken, förståss.»
»Nej, hvad skulle det göra?»
»Nä-ej, nu gör det ingenting, men hade han lefva’,
så hade han fäll inte villa hört talas om den där timotejen,
tänker jag! Och inte talte di just om’en heller, så länge
han var i tygena, för si Vesterman var en stor och grof
karl, som inte va’ god och tas med, när han blef på den
fason att han tog te humöret, eller när han hade fått lite’
i hufve’ — för si, annars va’ han då from som prästens
blinda märr, som di plär säga.
»Men efter som nu herrn vill höra’t, så ska jag fäll
börja från början, och då ska herrn veta, att Yesterman
hade vari’ skeppare te begynna me’, och på det tjänte
han sej bra med pengar — si det va’ på den tiden när
di fyllde alla halena borta ve Vaxholm, för att inte ryssen
skulle komma opp och domdera ner slottet oppe i stan
eller spränga banken som ligger nere ve Skeppsbron.
Och då segla han sand värre, ser herrn, och dessimellan
så tog di bullerstenar, och det va’ inte så noga, om di
var tre eller fyra på botten eller om skuta’ var° full, för
sir herrn, det va’ krona’ som betalte — och da vet en
fäll alltid hur det går te.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:07:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skargfastl/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free