Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mm
»VESTERMANS TIMOTEJ. »
■Ba
79
»Nä-ej, lat bli det! » sa Strömberg; »men i mandas
bade Anderson sitt’en i stan! Han lär ha sagt, att Iian
inte hade fått betalt för timotejen än.»
»Jasa! Ja, det kunde jag fäll tro med!» svarte jag
och kunde inte begripa, att jag inte hade fått det i skalln
pa mig förr; »ja, da var det fäll inte underligt, att han
inte ha kummi’ hem heller!»
»Hvad för sia ?» sa Strömberg och bjöd på en half
till, »har han inte kummi’ hem än?»
»Hej, han går fäll och väntar på betalningen, kan
jag tänka!» svarte jag, och då såg Strömberg så inmarig
ut, så jag^ börja på och bli haj igen, och därför så knalla
jag mej åf ner te ökan, och sedan pojken fått sig lite
svagdricka, så satte vi oss i och gaf oss åf igen. Men
nu hade det allt mojna’ litet, så vi va’ inte framme ve’
kjäderholmarna förr än så där ve’ elfvatiden, eller hvad
hon kunde vara. Och där la’ vi land, och jag tog mig
en lur under storsegle, medan Magnus va’ oppe och dansa,
och så ve’ fyra-femtiden gaf vi oss åf igen, så vi va’
tramnrn ve’ södra hamnen strax efter sex, och det stod
mte på förrän jag hade sålt strömmingen te tjocka Hsk-
köparfrun borte på Tjärhofsgatan, och bra betalt fick jag,
jag fick tjuguåtta skilling valn — si, di räkna skilling
annu den tiden — och det kom sej åf det, att jag var
inne i tid, sir herrn, för så dags visste di inte hvad till-
örsel det skulle bli, och jag hörde sen längre fram på
dan, att di fick inte mer än tjugu och till och me’
aderton skilling, så gla’ va’ jag, kan herrn fäll tänka sig.
»Nu va de så, sir herrn, att jag hade Ioft gumma
mm te skaffa’na lite bomullsgarn och’ en kopparpanna, ifall
jag skulle få någorlunda skapligt betalt för strömmingen
PmHernm så t^ckte ^ att JaS k™ne gärna
fundera pa bade det ena och det andra. Panna, den
^cle dfLbr6K - 8Lfva ™der förtoften> a’, tockna
gick di och bjo ut nere i hamnen, så det va’ ingen frågan
om te. Men nu skulle jag opp te Kornhamnstorg, för
uar hade di en garnbod, och så skulle jag in på Jern-
torgsgatan te kryddkrämarn och ha litet katte och socker,
°™. sa jag åt Magnus att si rejelt efter båten och
grejerna och inte understå sej te gå ifrån dem, för di
8 Jjil som korpar därinne i stan, kan herrn begripa. Och
P0J ten lofte då te ha ögena me’ sej, så jag va’ då inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
