Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I BACKSTUGAN.
— nej si, det får jag inte i mej! Det ä’ ju bara rakt af
som det ska vara, tycker jag.»
Bar Elias efter en styf halftimme kom upp igen i
stugan, så brann det en duktig brasa på spisen och där
stod inte bara kaffepannan och fräste, utan stora järngrytan
var påsatt med både fläsket, fårbogen och korfvarna uti,
och Ulrika stod skinande röd och varm framför elden med
moderns stora ylleförkläde framför sig. Hon vände sig
om och nickade muntert åt fadern, som profvade granen
på bordet, för att se efter att den inte var för hög, och
sedan hon med en hastig vändning gjort en titt ut genom
fönstret, vände hon sig med smått bekymrad min till Elias
och sade:
»Det var vådligt hvad mor blir länge, far!»
»Hånå, det är inte julafton för ro skull, heller!» sva-
rade Elias lugnt; »di ska fäll fagna’na lite, och så ska di
fäll prata lite me’, nämndemansmor och Johanna. Det vore
fäll konstbesynnerligt annars.»
»Jaja, det har I då rätt i, far!» medgaf Ulrika, också
lugnad; »och inte kan hon för rexten veta att jag star
här och längtar efter te få hälsa på’na.»
»Å nej, det hinner ni fäll alltid ! Men hör du, Ulrika,
hur länge får du vara hemma nu då?»
»Öfver ann’dan, lofte di. Tredjeda’s morron får jag
allt jämka mej hem igen i god tid.»
»Jaså. Ha, nu ska jag tala om^nytt för dej. Lina
kommer hem, du. Yi väntarna med ångbåten.»
»Hej, hvad säjer I, far? Hå, det va’^ då roligt te få
si henne ett tag! Hur ä’ det me’na nu då?»
»Åjo, hon lär allt vara litet skraltig; men en ska fäll
inte tro att det ä’ någe’ farligt just.»
»Jaså, jag kan just undra hur det ä’ med hennes
herrskap, jag?»
»Di ä’ bortresta öfver julen och kommer inte tebaks
förrn i slute’ åf januari, skrifver hon. Och det ä’ för den
del’n som hon kan kvista åf ut och få hvila opp sej lite.»
»Jaså, så di ä’ bortresta? Hm!» sade Ulrika och sag
betänksam ut, medan hon makade elden bättre under
grytan, från hvilken en aptitlig köttånga steg upp, när
hon lyfte på locket; »jag kan undra hur pass langt di har
farit, jag?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
