Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»ENSAM.» I 2 I
När de väl kommit in i stugan, tog Lars fram ur
hörnskåpet en liten fotogenlampa, tände den och ställde
den på bordet. Sedan lade han mera ved på spiseln, så
att elden flammade upp med raskare fart, och vände sig
sedan till fiskköparen, som under tiden pälsat af sig med
pojkens tillhjälp, och sade på sitt vanliga, halfbuttra sätt:
»Ja, nu får herr Anderson vara välkommen i stugan
och hålla te godo med hur en kan ha det.»
»Tack ska du ha, käre Lars!» svarade denne fryntligt
och bullersamt som vanligt, i det han såg sig ^omkring i
stugan, skenbarligen letande efter någon, hvarpa han iort-
satte efter ett par ögonblick: »Men hvar har du gumman
din? Ar hon inte hemma?»
»Nej, det är hon inte!» svarade Lars tungt, i det han
vände sig om mot ljuset; »hon är allt borta på Storön,
hon, och där ligger hon i körrgåln se’n i höstas.»
»Hvad i alla tider säger du, Lars?» utbrast fiskköpa-
ren med en skiftning af medlidande i den bullriga stäm-
man; »är gumman din död? Kära Lars, det var allt hardt
för dig, det!»
»Åja, det förstås, men en får fäll bära’t, kan jag
tänka!» svarade Lars lugnt.
»Kors, inte kunde jag tro att du var änkling, kära
Lars.»
»Ne-näj! Det syns fäll inte precist på utanskriften!»
menade Lars lugnt som förut.
»Jojo, och när man tänker rätt efter .. . hon hade nog
stretat och arbetat i sin dar — och vi ska alla den vägen
vandra, hoter det.»
»Ja-a, det ä’ nog så, det!» svarade Lars och gick
åstad och rörde i grytan, så att gröten inte skulle bli
vidbränd.
»Ni tar så’nt där förståndigt, ni skärgårdsbor!» fortfor
fiskköparen, i det han följde efter till spiseln för att värma
sig; »och det gör ni förbaskadt rätt i, för det är ined
döden alldeles som synden, man kan inte göra sig fri ifran
honom, det var inte värdt! Men nu ska vi duka opp
hvad jag har i matsäckslådan, och så ska du, Lars, sätta
på kaffepannan; du har väl kalle hemma, tänker jagr»
»Ja, jag har fäll lite’ kvar i bleckdosan!» svarade
Lars; »så nog räcker det te en omgång.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
