Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
; .. -..."’-r– –T?
»ENSAM.» 123
nu, Lars! Det var tråkigt det där, att du skulle bli änk-
ling; men du är ju en rask ock kry karl än, vet jag, och
•vill du bara, så nog kan du få dig en hustru igen, om sa
skulle vara, och det en som vore mycket bättre än din
gamla Lovisa, tänker jag, om du bara vill titta dig om
litet.»
»Bättre än Lovisa?» upprepade Lars och tog sig en
mun ur kaffekoppen; »nej, låt bli det!»
»Jaja, det där vet du bäst själf, kära Lars! Ingen
vet hvar skon klämmer, utom den som har den pa sig.
Men jag tyckte du sa många gånger när du var i stan,
eller när jag kom hit och köpte fisk af dig, att det vai
som det kunde med sämjan emellanåt!»
»Ja, en säjer så mycke’, när en ä’ ve det humörc !»
svarade Lars; »men hvad en menar, det. . . men hör nu,
hur ä’ det? Ä’ inte herr Anderson själf gift me’?»
»Nej, pass för mig!» skrattade fiskköparen och tog
sig en duktig klunk ur koppen. »Jag haller mej me hus-
hållerska i stället och det är bra mycke’ vigare!»
»Jaja, det kan kanske passa i stan,» återtog Lars,
sedan han funderat en stund; »men si, inte duger det pa
lande’, inte! Där få en allt ha sitt ihop, om det ska bli
någe’ åf!»
»Nåja, det kan man väl ha fast man inte dyker at
till prästen!» svarade fiskköparen, i det han blinkade för-
troligt åt sin värd rnidt öfver bordet; »och jag har en
djäkla bra flicka, ska Lars tro! Vacker och rapp i vänd-
ningarna, och när vi är ute och festar om söndagarna, sa
kan ingen tro annat än att vi ä man och hustru. Och
ä’ det så att vi inte trifs längre tillsammans, så skils vi
åt, och därmed är den saken klarerad.»
»Och det trifs hon me’ också?» frågade Lars och
tittade förvånad på sin gäst; »och vill inte ha’t annerleds
än så?»
»Vill?» ropade fiskköparen och slog sin breda och
röda hand i bordet, så att kaffekopparna hoppade; »det
kan väl hända att hon vill, men si, jag vill inte, jag! V11
har jag det bra, för si nu ä’ hon kusch för mig, men^hade
jag gift mig med henne, så hade hon nog satt sig pa sina
höga hästar och velat hålla ordning både på mig och pa
plånboken! Och ser Lars, den håller jag helst reda pa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
