Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 SNÖHINDER.
ännu inte hunnit packa sig i lager på de gamla drifvorna
och hade så när kastat henne baklänges utför trappan.
Och när i detsamma en hel kvast af gnistor sprutade rakt
upp i vädret ur skorstenen och därpå i yrande dans kastade
sig ner utefter taket och väggarna, så att det såg ut som
om hela stugan stått i brand, gaf hon till ett högt skrik,
kastade skofveln ifrån sig och rusade framåt emot farstu-
dörren, där hon likväl plötsligt hejdades och stannade som
fastnaglad midt i snön.
Hvad var det för ett ljud som skar igenom både
mörkret och stormen? Det var signalen från en lokomotiv-
pipa, som på långt afstånd kastade sin gälla, utdragna
h vissling midt in i elementernas raseri och för ett ögon-
blick öfverröstade stormens tjut och snömassornas rassel,
son\ om den med af vanan framkalladt öfvermod velat ropa
ut. i den tjutande.ovädersnatten: Ur vägen, naturkrafter!
Här kommer människokraft, och den Tnnste fram!
Glömsk, af bade eldfara och storm rusade Stina till-
baka fram till trappan, fattade tag i ledstången med bägge
händerna, böjde sig framåt mot det håll hvarifrån signalen
hörts och ropade så hög-t hon förmådde:
»Perl Per! Hvar ä’ du nånstans? Jesses då, hörde
du lokomotive? Tåge kommer! Per! Per!»
Hon lyssnade andlös pa svar. -Det kom en ny stormil,
som tjöt ännu starkare än förut; men något svar från Per
kunde hon inte förnimma, hur mycket hon än lyssnade.
Då flög hastigt en förskräcklig tanke igenom hennes hufvud:
om de inte hörde signalen där nere emellan de sprängda
stenväggarna vid öfvergången; om de nu i sin brådska
att skotta banan ren, skulle bli öfverkörda af det fram-
brusande tåget — om . ..
Nu kom en ny stormil, och genom dess hvinande
buller och gny hördes tydligt det tunga pustandet af ma-
skinen,. som allt närmare och närmare hostade och vån-
dades i det växande ovädret. Den tycktes arbeta ovanligt
mödosamt, ljudet dog bort och steg allt efter som blåsten
saktade eller tog till med förnyad kraft, och utan tanke
för någonting annat i världen än sin Per, satte den unga
hustrun till att springa utefter banvallen, springa så mycket
hon förmådde. Än stupade hon ned i djupa drifvor, än
kraflade hon sig upp på ojämna upphöjningar, där marken
var nästan bar; hon sprang med schalen glidande ned
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
