Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SNOHINDER.
pustade kon-
»Det är bäst te sätta ner’na ve’ elln!>:
duktören, »så hon får tina opp igen!»
»Hur är det! Jag tror hon är afdånad?» frågade
löjtnanten oroligt.
»Ja, inte ä’ det mycket lifi’na!» svarade konduktören
likgiltigt.
»Det är bäst att draga stolen ifrån elden, så hon inte
får för stark värme med detsamma!» sade docenten, som
hastigt stigit upp och kom fram med den lilla silfver-
bägaren i handen; »och så skall jag försöka få i henne
några droppar konjak!»
»Ja, det skulle allt göra susen det!» menade konduk-
tören, »och efter som hon nu ä’ i godt förvar, så ger jag
mig åf ner igen! Nu har vi fått karlar som skottar, och
så ä’ det telegraferadt efter hjälplokomotiv, så i rappet
ska vi väl vara lösa, tänker jag! Bara snövädret ville
lägga sig!»
Detta sade han i dörren, som han slog igen efter sig
tämligen hårdt.
Under tiden hade Stina och löjtnanten fått den afdå-
nade kvinnan ned i stolen, Emmy hade lyft af henne
liufvan och blickade nu med uppskrämdt medlidande ned
på det bleka, aftärda ansiktet, som tycktes tillhöra en
omkring trettioårig kvinna ooh bar tydliga spår af en
ovanlig, fastän förgången fägring. Docenten satte bägaren
för munnen på henne och hällde i henne några droppar
af den starka vätskan, och efter några ögonblick ryckte det
i ögonlocken, hon famlade omkring med händerna och öpp-
nade ögonen.
»Hvar är jag? Hur har jag kommit hit?» frågade
hon och såg sig omkring med förvirrade blickar; »hvar
är tåget?»
»Det är nog i lugnet och ni också nu, hoppas jag!»
svarade docenten och tvang i henne ännu ett par droppar
ur bägaren.
»Hur är det med er nu? Ni fryser väl inte?» frå-
gade Emmy och lutade sig ned öfver henne.
»Nej tack!» svarade kvinnan matt; »det är bara så
underligt med mina fötter ... jag känner rakt inte till dem» !
»Ni får Iof att värma er!» sade löjtnanten och när-
made sig för att skjuta stolen intill elden; men i detsamma
han att kasta en blick på den sittande kvinnans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
