- Project Runeberg -  Från skärgården och fastlandet : verklighetsbilder och historier /
255

(1893) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jgÜÜj$ ■Si
»FASTLÄNNINGEN. » 255
»Jag Tille inte vara kvar, och inte ville jag att mor
skulle sitta här ensammen och vara orolig», svarade Pål-
son, och se’n sade han ingenting mera den kvällen, och
inte visste han heller det ringaste till sig om hur han
kommit dit, när han annandagsmorgonen vaknade i fåll-
bänken och såg gumman Greta sitta sofvande i en stol
borta vid spiseln, medan katten satt bredvid honom själf
på täcket och spann.
När gumman Greta vaknade, var fållbänken tom. I
första ögonblicket mindes hon ingenting af hvad som före-
gått kvällen förut; men sedan hon väl hunnit sansa sig
och börjat titta sig omkring utan att se till Pålson, bör-
jade hon tro att hon drömt hela den ruskiga historien om
den i snön hittade drängen och hela det därpå följande
bestyret att få Iif i honom igen. Hon kände sig ruskig
och frusen, och utan att vidare fundera på om hon drömt
eller varit vaken, började hon tända eld i spiseln, och där-
efter satte hon helt maskinmässigt kaffepannan på elden.
När det var gjordt, skulle hon titta ut genom fönstret,
men det var på yttersidan öfverdraget med en tjock fäll
af snö, så att det var omöjligt att se någonting. Hon ka-
stade då schalen på sig och gick ut för att öppna farstu-
dörren och se ut på gården. Den gick upp så ledigt som
om ingen snödrifva funnits till, och när hon tittade ut, sag
hon till sin stora förvåning att snön var undanskottad från
farstutrappan och en nedgång uppskottad till ladugården
och grinden. Snöstormen hade upphört, och luften lag
klar och kall öfver det mjuka, hvita snötäcket, som jäm-
nade och inhöljde allt. En svärm domherrar, som kommit
med yrvädret, hoppade och kvittrade och spisade ju ros i
den stora rönnen, som stod utmed ladugårdsgafveln, och
katten, som följde med henne ut, kastade längtande blic-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:07:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skargfastl/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free