Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Jag har tre snälla barn, en son, som studerar till
läkare, och en, som ännu läser för sin informator,- samt
en dotter, hvilken ligger mig synnerligen om hjärtat.
För min hustru har jag den djupaste aktning.
Jag vet sannerligen intet fruntimmer jag sätter så högt.
Ingen är fullkomlig, jag allra minst, och är det nå-
gon jag felat mot, så är det mot henne. Jag tror
dock ej hon velat byta lott med någon.
Att jag ej fått hjälpa dig i dina bekymmer, har
varit mig bittrare än allt annat i världen och en
grym påminnelse om att det varit min hustrus pen-
gar — af hvilka du en gång för alla sagt dig ej vilja
mottaga ett öre — och ej själfförvärfvad egendom, jag
haft att förvalta.
Så länge hon och du stå på samma fot som nu,
kan ja|; ej inbjuda dig till mitt hem, hur kärt det
än vore att se dig där; men du har en dotter, och
min varma bön — som du ej får afslå — är att låta
henne besöka oss under sommarmånaderna.
Hon är sjutton år nu och bör komma ut i värl-
den, och hvad jag kan och får göra för henne, det
skall jag.
Säkerligen blir hon ock — så fostrad som hon
troligen är — det bästa sällskap för Helena, som är
sällsynt begåfvad, men på samma gång nyckfull, obe-
räknelig, ostadig och osäker på sig själf.»
Det drog ett småleende, men ett bittert, öfver
den läsandes skälfvande läppar, medan honhviskade:
»Beräkning, egoism, äfven nu!»
»Jag längtar också att se ditt barn, som jag kän-
ner skall blifva mig lika kärt som mina egna,» läste
hon vidare, »samt att genom det återknyta förenings-
länken oss emellan.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
