Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
»Det som skett är skedt, om man än gråter blod
öfver det,» sade hon tonlöst. »Jag kunde ju vetat
det förut, men om det också gått så med tusende
andra, låter man inte rätta sig, förrän det öfvergått
en själf.»
»Hvad är det? Jag förstår inte?» sade Sara ängs-
ligt,
»Det är ingenting! Lofva mig! Lofva mig, inför
Hud, att inte tala med någon människa om det här!»
»Malin, som är så skicklig med sömnad och myc-
ket annat, får väl snart en ny plats »
»Kanske.» N
»Tant kan väl rekommendera.»
»Tala inte om henne!»
»Malin är orättvis, jag är säker om, att hon gjort
hvad hon anser rätt.»
»Hvem vet inte det! Stackars hennes nåd! Jag
önskar jag aldrig kommit hit — och hvad skall mamma
säga? Det är det allra värsta.»
»Var glad, att hon lefver! Hvad som än hände
mig, skulle jag alltid kunna gå till min mor med det.»
Kammarjunkaren satt vid sitt skrifbord, då Helena
trädde in.
»Har pappa tid?»
»Alltid för dig, min älskling,» svarade han artigt
och gick henne till mötes.
»Har pappa tänkt något på hvad vi talade om
i våras?» frågade hon och satte sig på den låga, be-
kväma stol han erbjöd henne.
»Jag minns inte, att vi talade om annat än min
önskan, att du skulle bli bra och hederligt gift.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
