Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
han allvar, han också, ty att Sara gör det, därom är
intet tvifvel!»
Hon var uppfostrad till lärarinnekallet och skulle
använda vintern att taga lektioner i olika ämnen för
att därefter, enligt löfte, få plats i en skola. Att
skicka ut henne som guvernant skulle modern aldrig
velat eller vågat.
Af egen erfarenhet visste denna, att kärleken lig-
ger som en tändgnista i luften, och att det unga hjär-
tats behof att älska är så starkt, att det första sam-
manträffandet mellan individer af olika kön kan blifva
afgörande för hela lifvet, och att ett sådant samman-
träffande aldrig kan hindras.
»Allt beror på hurudan han är —- eller blir,»
tänkte hon, med stigande ångest.
Sara arbetade; men mera för att fylla en plikt
än af kärlek till vetande, ty hennes tankar kretsade
endast kring Högsjö samt hvad hon där upplefvat,
och något annat mål i lifvet än att blifva en lycklig
hustru tänkte hon sig ej.
Nu som förr hade hon tagit Netten till sin för-
trogna. Att dölja något väsentligt för modern skulle
ej fallit henne in; men ej heller att delgifva henne
några af de smådetaljer, till hvilka Netten lyssnade
med aldrig svikande intresse.
Med allt hvad morbrodern angick teg hon full-
ständigt för sin mor och denna frågade ej heller, ty
hon tyckte sig genom dotterns bref ha fått veta mer
än hon behöfde eller ville.
Hösten var lång och tung, och fru Holm skulle
velat gifva mycket för att se sin flicka glad och lätt
till sinnes som förr.
»Någon brefväxling er emellan vill jag inte höra
talas om,» svarade hon på Saras ifriga begäran, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
