Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
»Ja .— för att ha rättighet att hjälpa honom
komma till klarhet med sig själf.»
»Tänk på, hvad du gör!»
»Jag har tänkt. Jag tänker inte på något annat!»
»Och hvad skola ni lefva af?»
»Jag förtjänar tvåtusen,» svarade hon och rätade
upp sin smidiga gestalt, »och kan förtjäna mer, om
det gäller. Vi bli tre i stället för två, det är hela
skilnaden. »
»Det kan också bli fler!»
»Det vore kanske hans bästa hjälp,» sade Sara
sakta.
»Jag kan inte ha lång tid kvar,» återtog fru Holm
allvarligt, »och du får snart lefva så godt du kan
utan min hjälp — hvarför då inte börja först som
sist — men bittert är det.»
Ett plötsligt minne af den fridfulla tid, som före-
gått Knuts ankomst, dök upp inom henne och gjorde
det närvarande dubbelt smärtsamt.
»Det kan bli långt bättre, än mamma tror,» sade
Sara tillitsfullt.
»Att du skall arbeta och inte han — det är mot
naturens ordning.»
»Det finns tusentals odugliga hustrur, och ingen
anklagar dem,» svarade Sara raskt. »Tusen och åter
tusen, som taga sitt bröd af mannens hand, utan att
tacka eller lägga ett strå i kors. Är det då en så-
dan skam, om en kvinna någon gång är den, som drar
det mesta till stacken ? Det är inte heller meningen,
att han skall sitta med armarna i kors, utan att han
skall få ro, just för att hunna arbeta.»
»Han har försökt så godt som allt, tycker iasr!»
»Inte ännu.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
