- Project Runeberg -  Skattepenningen /
152

(1895) [MARC] [MARC] Author: Wilma Lindhé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152
den unge bildhuggaren, trodde hon, att han var död
trots alla försäkringar, så blek och liflös föreföll han.
Det bief en lång undersökning, vid hvilken hon
ej fick vara närvarande, men då Hugo kom ut, låg
det något så allvarligt och på samma gång förtroende-
väckande i hans utseende, att hon kände liksom fläk-
ten af en förhoppning.
»Har han vaknat upp?» frågade hon, som hängde
lif eller död på svaret.
»Nej — men därför är inte allt hopp förloradt.»
»Får jag gå in?»
»Ja — för ett ögonblick.»
Olycka och ångest förbrödra människor hastigare
än allt annat. Den unge skulptören var ej längre den
lofvande konstnären och älskvärde sällskapsmannen,
utan en människa rätt och slätt med lust att hjälpa samt
redan på väg till närmaste apotek med Hugos recept,
för att få det expedieradt fortast möjligt.
Något så vackert och värdigt som denna unga
hustru visste han sig aldrig ha sett.
Fru Holm satt sammansjunken i gungstolen, tröst-
lös öfver att intet kunna uträtta samt förebrående sig
att ej kunna hålla sina tankar i styr; ty mot hennes
vilja kretsade de kring Knuts död och begrafning,
med alla pinsamma detaljer, samt hur det sedan skulle
blifva, tills hon reste sig och började den vanliga
aftonproinenaden mellan två dörrar för att söka en
afledare.
Sara fick chloral och Hugo vakade hela natten.
»Ingen annan än jag skall sköta honom,» förkla-
rade hon om morgonen, när han sade henne, att det
fanns hopp, men skulle gå mycket långsamt med till-
frisknandet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:07:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skattep/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free