Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
Hon hörde ej ett ord, men nickade sitt med-
gifvande.
»Om en half timme ha vi Sara här,» sade hon
med sin gälla röst, som skar Knut i öronen.
Hon småskrek, utan att veta det, sedan hon mi-
stat sin hörsel.
»Hon bör kunna vara här redan om en kvart,»
svarade han med ljusnad blick. »Tiden har jag
bättre reda på än någon annan,» tilläde han bittert,
»och för hvarje minut som går är jag glad.»
»Hon kan nog inte hålla sig på benen många
dagar till,» inföll Netten, som gärna afbröt, när hon
ej hörde hvad som talades.
»Det är förfärligt att hon skall behöfva hålla
på ända in i det sista,» svarade han nervöst.
»Du prisade ju arbetet nyss,» tröstade fru Holm,
»hon vill nog inte vara det förutan.»
»Nu får hon gossen att sköta.»
Fru Holm smålog.
»Och sedan — när jag en gång kommer upp —
vill jag väl hoppas, att det småningom skall bli slut
med både lektioner och öfversättningar. Det skall
bli min sak.»
»Det är inte så säkert, att hon går in på.»
»Hvarför skulle hon inte det?» frågade han häftigt.
»Därför att hon smakat oberoendet.»
»Har jag kunnat taga allt af henne, bör hon så
mycket lättare taga allt af mig.»
»Låt framtiden stå i Guds hand,» svarade fru
Holm på sitt blida, lugnande sätt.
»Det är lätt att säga; men ligger man så här
för vrak, har man stort intet annat att göra än vända
ut och in på alla möjligheter. Det blir sällan några
ljusa taflor man målar »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
