Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
ofta sutto i skydd af en skuggande klippa, helt upp-
tagna af att se storsjöbåtarna gå ut eller in, kvinnorna
syssla med fisken och barnen plumsa i vattnet, medan
de seglade med sina miniatyrfarkoster, hvilka mer än
en gång utgjordes af knapphändigt riggade tomlådor.
Öfver det hela låg sol, friskhet, natur och ome-
delbarhet.
Knut kunde också ligga i många timmar på en
af solen genomvärmd klippa eller i den mjuka torra
hafssanden, lyssnande till vågornas entoniga brus, medan
hvitglänsande eller brunbarkade segel drogo förbi, en
ångare, eller ett skepp med alla klutar till skymtade
borta vid horisonten samt glupska måsar och tärnor
inne vid stranden pilsnabbt och träffsäkert sköto ned
på sitt rof.
Det var ett skenbart overksamt lif, men allt hvad
han såg omsattes liksom i tankar, allt blef till idé-
associationer, ur hvilka växte fram ett kapital af ho-
pade inre skatter.
Snart gjorde han ströfturer inåt landet och upp-
täckte äfven där en oväntad rikedom, ty strax innan-
för klippbastionerna mot hafvet grönskade och spi-
rade det i alla refvor med en frodighet och mångfald
han ej kunnat drömma om.
Mellan och omkring de, som det tycktes, plan-
löst kringkastade väldiga klippåsarna och blocken
smögo sig bördiga fält och ängar, öfversållade af blom-
mor^ samt grönskande lundar af lind, asp, ek, rönn
och hassel.
»Det är vår smekmånad vi fira,» sade han ofta,
och Sara smålog emot honom, glömsk af att lifvet
haft annat än festdagar att bjuda henne.
Om aftnarne sutto de, jollrande med den lille,
utanför stugknuten, där vallmo, gula ringblommor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
