Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
honneurs med en älskvärdhet och grandessa, som intog
den unge främlingen, och dock hade hon en pinsam
känsla af att ej kunna samla omkring sig en société,
som i sig innefattade det lefvande beviset på den
ställning i samhället hon rättvisligen bort intaga.
Faderns anseende och namn voro det stöd hon
kände sig behöfva, men som alltmera gaf vika.
Visst försökte han så vidt möjligt dölja det obe-
stånd. och det penningetrassel, i hvilka han råkat;
men det röjde sig så godt som i hvarje den minsta
detalj af hushållsmaskineriet. Ingenting saknades, allt
var lika öfverflödigt som förut — det kostade bara
så mycket bråk och ledsamheter att skaffa det.
Otillfredsställda fordringsägare kommo och gingo
alla tider på dygnet, och kammarjunkarens nervositet
var så stor, att han ryckte till hvarje gång det tog
i en dörr.
Allt oftare stannade han borta dagen igenom,
och snart kom han endast undantagsvis hem om nät-
terna.
Helena längtade efter sin mor. Icke efter henne
personligen, utan efter det ansende och den hållning
en äldre aktningsvärd kvinnas närvaro gifver åt ett
hem.
För några veckor sedan endast gladde hon sig
öfver, att hon var så långt borta, och nu var hon
mer än en gång nära att skrifva efter henne.
Det gafs stunder, då hon, oaktadt grefvens rid-
derliga uppmärksamhet, tyckte sig finna, att han ej
behandlade henne med den vördnad och aktning en
man af värld använder mot den kvinna han ämnar
göra till sin hustru, och den förödmjukelse, hon då
kände, tryckte henne till jorden.
Hon skulle velat kasta bort hela sitt förflutna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
