- Project Runeberg -  Skattepenningen /
197

(1895) [MARC] [MARC] Author: Wilma Lindhé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

197
orätt, att ingen förlåtelse kan finnas,» utbrast han,
»men gå nu, jag har en del bref att skrifva.»,
Plan såg så upprörd ut, att hon blef rädd.
»Låt mig stanna härinne,» bad hon.
»Barnsligheter! Tag dig i stället en promenad
i det vackra vädret »
»Hugo har mottagning, jag skall gå till honom,»
svarade hon upplifvad. »Han skall säkert finna ut-
vägar.»
»Gör det,» sade han och sköt henne ut genom
dörren med en vänlig nick.
När hon gått, sjönk han ned vid skrifbordet med
händerna för ögonen.
»Det finns ingen hjälp, inga utvägar! » tänkte han.
»I morgon skall hypoteksföreningens kassa revideras.
Man har redan fattat misstankar; och sedan! När
det rörs i ett, kommer allt i dagen. Mitt enskilda
liksom mitt offentliga lif skall hudfiängas bit för bit.
Det kan inte undvikas — men jag skall inte vara med.»
Tankarna stannade liksom i sitt lopp, letande efter
utvägar eller förbisedda möjligheter.
Om Hugo i alla fall? Nej, han hade ej sådana
summor inne, och inför honom skulle han minst af
allt vilja erkänna sin skam. Äfven han skulle få
veta det, men man dömer en lefvande och en död så olika.
Hans ögon fylldes af medlidandets tårar. En död !
Kunde då ingen räddning finnas? Han ville ej dö!
Visst hade lifvet i mången hopplöshetens stund synts
honom värdelöst och lätt att försaka, men i afgöran-
dets timme höll det fast med tusen sega, olösliga
trådar. Han skulle begära så litet, fordra så litet, om
han blott finge stanna bland de lefvande stal. Hvad
som nyss syntes honom värdelöst, blef i hast efter-
sträfvansvärdt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:07:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skattep/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free