Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hav hade Knnt och Sara slagit sig ned under sin färdd
genom Norge.
Lifvets flod kan hämma» af sorgen, men den låter ejj
stanna sig. Den dag kommer, då dess flöden bryta fräna,
liksom med fördubblad styrka, ställande nya kraf och gift’-
vande nya intressen.
Den dagen hade kommit för Knut och Sara.
Dagligen gjordes bergstigningar, roddturer, utfärder tilll
natursköna punkter i närheten eller promenader längs fjor
den, utmed hvilken vägen slingrade sig genom löfdungar ochi
ängsmark, där fruktträd och bärbuskar växte fritt utan inv
hägnad.
Utanför det hvitmålade hotellet sträckte sig en träd- -
gård i halfcirkelform ända ned till vattnet. Vackra rödbetss-
blad och kruspersilja kantade rabatterna, och underbara ro->-
sor, ljusröda eterneller samt blommor af otaliga slag utsändee
sin berusande doft,
Om aftnarne, efter supén, när lamporna tändts ute pfti
hotellets veranda, församlade gästerna sig helst dit, med un -
dantag af ett eller annat par, som föredrog att stanna mel- -
lan fyra ögon i trädgårdens halfdunkel.
Inne i samlingsrummet, där det fanns ett piano, mu-
sicerades af artister eller amatörer, och vid bordet framför-
soffan spelade några äldre damer vanligen ett parti whist..
Det fanns stamgäster, som återkommo år från år, oche
andra, som stannade blott några dagar, men att alla de enkla,,
oljemålade rummen med sina renliga bäddar voro upptagna, !
syntes bäst om morgnarna på de framför hvarje dörr upp-
radade nyborstade skodonen.
Stora ångare anlände flere gånger i veckan, medförande ■
nya gäster, eller bortförande dem, som önskade ombyta vistel-
seort,
Knut skref reseskildringar för en Stockholmstidning och
gick oftast med anteckningsboken i handen. »Jag samlar
intryck på lager,» sade han till Sara, som följde honom på
alla hans ströftåg, »den dag kommer väl, då de få lif och
gestalt.»
Stundom snördes renseln för fotvandringar uppåt Hög-
fjället, där videbusken lyste grå öfver vidderna, dvärgbjörken
smög sig tätt intill marken, luften var lätt att andas och
blodet sjöd likt ungt vin genom ådrorna,
» bifvet är dock skönt!» tänkte Sara mer än en gång,
men hon hade liksom ej hjärta att säga det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
