Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olika slag af skatter - De indirekta skatterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE INDIREKTA SKATTERNA.
21
och bränvinsförsäljningsafgift, eller tullar, hvarmed menas
beskattning af varor då de föras till, från eller genom
landet: införsel-, utförsel- och transitotullar. I Sverige
finnas blott införseltullar. Man skiljer vidare mellan
sleyddstvllar, hvilka afse att skydda den inhemska
varutill-värkningen mot utländsk konkurrens och finanstullar,
hvilka blott åsyfta att skaffa staten inkomster.
I några främmande stater förekomma dessutom skatter
på varuutbytet inom landet. Så t. ex. i Frankrike, där
skatten på införseln af varor till s. k. slutna kommuner,
benämd "octroi" utgör en del af de förnämsta källorna
till kommunernas inkomster. Hvarenda jordbrukare, som
vill fara in till Paris med säd, grönsaker, boskap o. d.
för att afyttra på torgen, måste vid stadsporten erlägga
en afgift för införandet af dessa varor. Sådana skatter
värka dock mycket skadligt genom de band de lägga på
•omsättningens frihet.
Jämte stora olägenheter hafva konsumtionsskatterna
fördelar, hvilka göra dem synnerligen användbara i
skattesystemen. De äro mycket inbringande, de erläggas af
den skattskyldige, utan att han särskilt lägger märke
därtill, då de ingå i det förhöjda priset för varan, de
erläggas i små poster, hvilket underlättar deras betalande,
och. de hafva en viss karaktär af frivillighet, såvida de
icke äro lagda på nödvändighetsvaror t. ex. spanmål, kött,
fläsk o. s. v. eller på andra varor, som äro föremål för
allmän förbrukning t. ex. kaffe, socker o. s. v., ty i förra
fallet förekommer ingen frivillighet och i det senare blir
den af en ganska bedräglig art.
Men då dessa skatter för att gifva någon större
afkastning måste läggas på sådana artiklar, söm äro
föremål för> allmän förbrukning, blir, såsom förut framhållits,
deras förnämsta fel det, att de i ojämförligt högre grad
trycka de fattiga än de förmögna. Härtill kommer, att
deras afkastning är osäker och växlande, hvarjämte
uppbördssättet är kostsamt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
