Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Den gamle sjörövaren - IV. Sjömanskistan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plötsliga avbrott i tystnaden skrämde oss mycket; men
nyheten var god, klockan var endast sex.
»Nå, Jim», sade hon, »nyckeln.»
Jag kände efter i hans fickor, den ena efter den andra.
Några småmynt, en syring, litet tråd och några grova
nålar, ett stycke rulltobak, avbitet i ena ändan, hans stora
kniv med det krokiga skaftet, en fickkompass och ett
elddon var allt, vad de innehöllo, och jag började misströsta.
»Kanske den finns kring hans hals», framkastade min mor.
Övervinnande en stark motvilja slet jag upp hans skjorta
i halsen, och mycket riktigt funno vi där nyckeln hängande
på en tjärad bänsel, som jag skar av med hans egen kniv.
Denna framgång uppfyllde oss med förhoppningar, och
utan dröjsmål skyndade vi uppför trappan, till det lilla rum,
där han hade sovit så länge och där hans kista stått redan
dagen före hans ankomst.
Den liknade utvändigt alla andra sjömanskistor; på
locket stod initialen B inbränd med ett glödgat järn, och
hörnen voro något skavda och sönderslagna som av långvarigt,
vårdslöst begagnande.
»Ge mig nyckeln», sade min mor, och ehuru låset var
mycket trögt, hade hon i ett ögonblick vridit upp det och kastat
locket tillbaka.
En stark lukt av tobak och tjära steg upp från det inre,
men överst fanns intet annat att se än en omgång mycket
snygga kläder, omsorgsfullt borstade och hopvikna. De hade
aldrig varit begagnade, sade min mor. Under dem började
blandningen: En kvadrant, ett tennstop, åtskilliga stänger
tobak, två par präktiga pistoler, ett stycke silverplants, ett
gammalt spanskt ur och några andra nipper av ringa värde
och mestadels utländsk tillverkning, ett par kompasser
infattade i mässing och fem eller sex egendomliga
västindiska musslor. Jag har sedan ofta undrat, varför han
släpat dessa musslor med sig under sitt kringirrande,
skuldbelastade och jäktande liv.
Emellertid hade vi ingenting funnit av värde med
undantag av silverplantsen och smyckena, och dessa tillkommo icke
oss. Inunder låg en gammal kappa, vitnad av havssalt på
mången hamnbank. Min mor ryckte upp den med otålighet,
och framför oss lågo de sista föremålen i kistan, en rulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
