Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Blockhuset - XVII. Berättelsen fortsättes av doktorn: Jollens sista färd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi hade alldeles glömt den långa kanonen ombord, och nu
voro till vår förskräckelse de fem skurkarna sysselsatta
med den, togo bort jackan, som de kallade den tjocka
presenningen, varmed den var övertäckt. Och inte nog med det,
i samma ögonblick flög mig i sinnet, att kulorna och krutet
till kanonen hade lämnats kvar och att ett hugg med en yxa
skulle sätta galgfåglarna ombord i besittning av
alltsammans,
»Israel var Flints kanonjär», sade Gray med
beslöjad röst.
Utan att akta på några faror satte vi båtens stäv rakt på
landningsplatsen. Vi hade nu kommit så mycket ur
strömfåran, att vi kunde hålla styrfart, oaktat vi voro tvungna
att ro tämligen sakta, och jag kunde hålla båten stadigt mot
målet. Men det värsta var, att vi, med den kurs, jag nu höll,
vände bredsidan i stället för aktern åt Hispaniola och
sålunda erbjödo dem en skottavla stor som en logdörr.
Jag kunde såväl höra som se den rödbrusige skurken
Israel Hands släppa ned en kula på däck.
»Vem är den bästa skytten av oss?» frågade kaptenen.
»Mr Trelawney är styv», sade jag.
»Mr Trelawney, skulle ni vilja göra mig den tjänsten
att plocka bort en av de där gastarna? Hands, om möjligt»,
sade kaptenen.
Trelawney tog saken helt lugnt; han undersökte
fängkrutet på sitt gevär.
»Fort nu med geväret, sir», utropade kaptenen, »eller ni
stjälper båten. Alle man klara att stötta den, när han
siktar.»
Mr Trelawney höjde sitt gevär, rodden upphörde, och vi
lutade oss över åt andra sidan för att hålla balansen, vilket
lyckades så bra, att vi icke togo in en droppe vatten.
De hade emellertid nu svängt kanonen runt, och Hands,
som stod vid mynningen med sättaren (laddstocken), var
följaktligen den mest utsatte; men vi hade ingen tur, ty
just som Trelawney fyrade av, lutade Hands sig ned,
varvid kulan ven över honom och en av de andra fyra föll.
Skriket, som han uppgav, upprepades icke endast av hans
kamrater ombord, utan även av ett stort antal röster från
stranden, och då jag vände mig åt detta håll, såg jag de andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
