- Project Runeberg -  Skattkammarön /
126

(1919) [MARC] Author: Robert Louis Stevenson Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen. Mitt äventyr till sjöss - XXIV. Korakelns kryssning - XXV. Jag stryker sjörövarflaggen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alltjämt, tills hon tillryggalagt hälften, två tredjedelar av det
avstånd, som skilde oss åt. Jag kunde se sjöarna
vitskummande under hennes förstäv; hon såg ofantligt stor ut från
min låga farkost.

Plötsligt fick jag ögonen öppna för den fara, vari jag
svävade. Jag hade knappast tid att tänka, knappast tid att
handla för att rädda mig, Jag var på toppen av en våg, då
skonaren kom svepande över den nästa. Bogsprötet var
redan över mitt huvud. Jag sprang upp och tog ett hopp,
sparkande korakeln under vattnet. Med ena handen fattande i
klyvarbommen fick jag med foten fäste mellan staget och
gajen; och medan jag ännu klängde där flämtande,
förkunnade en dov stöt, att skonaren gått över korakeln och att
jag, utan att kunna komma därifrån, var kvarlämnad på
Hispaniola.

XXV.
Jag stryker sjörövarflaggen.



Jag hade knappast kommit upp på bogsprötet, då
klyvaren började leva och fyllas på andra bogen med en smäll
som ett kanonskott. Skonaren darrade ända ned till kölen
under denna omkastning; men ögonblicket därpå, då de
andra seglen ännu drogo, slog klyvaren åter om och hängde
slak.

Denna manöver var nära att slunga mig i sjön; jag
förspillde nu ingen tid, kröp in utefter bogsprötet och tumlade
huvudstupa ned på däck.

Jag var på läsidan om skansen, och storseglet, som ännu
drog, dolde en del av akterdäcket för mig. Inte en levande
varelse syntes till. Däcksplankorna, som icke skrubbats
sedan myteriet, buro märken av fötter; en tombutelj med
avslagen hals tumlade fram och tillbaka i spygatten, som
om den haft liv.

Plötsligt kom Hispaniola rakt i vinden. Klyvarna
bakom mig smällde högt, rodret svängde, hela fartyget hävde
sig och skakade, så att det kväljde mig, och i samma ögonblick
svängde storbommen inombords, med skotet rasslande i
blocken, och visade mig läsidan av akterdäcket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:07:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skattkamon/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free