Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sjätte delen. Kapten Silver
- XXXII. Jakten efter skatten. — Rösten bland träden
- XXXIII. En hövdings fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Allt var klart som dagen. Gömstället hade blivit
funnet och plundrat — de sjuhundratusen punden voro
borta!
XXXIII.
En hövdings fall.
Aldrig har det väl förekommit en sådan omkastning i
världen. Varenda en av de sex gastarna såg ut som om han
fått slag. Men Silver hämtade sig nästan ögonblickligen
från den svåra stöten. Varje hans själs tanke hade löpt.
i fyrsprång, likt en kapplöpningshäst, mot dessa pengar
såsom målet, och för en enda sekund stod han som förintad;
men han blev åter herre över sig själv och hade ändrat
sin plan, innan de andra hunnit rätt fatta besvikelsen.
»Jim», viskade han, »tag den här och bered dig på
en dust.»
Och han räckte mig en dubbelpipig pistol.
Samtidigt började han helt lugnt draga sig norrut och
hade med några få steg lagt gropen mellan oss två och de
andra fem. Därpå såg han på mig och nickade som om
han velat säga: »Här ä’ ett trångt hörn», vilket just var
min tanke. Hans blickar voro nu helt vänliga, och jag var
så häpen över dessa ständiga förändringar, att jag icke
kunde låta bli att viska: »Så ni nu bytt om sätt igen.»
Ingen tid lämnades honom att svara. Sjörövarne
började under svordomar och skrik hoppa ned den ene efter
den andre i gropen, där de grävde med fingrarna, kastande
brädena åt sidan. Morgan hittade ett guldmynt. Han
höll upp det med en riktig störtflod av svordomar. Det
var ett tvåguiné stycke, och det gick ur hand i hand bland
dem under en kvarts minut.
»Två guinéer!» vrålade Merry, skakande slanten mot
Silver. »Det ä’ dina sjuhundratusen pund, va’? Du ä’ just
rätta mannen att underhandla, du! Det var ju du, som
aldrig varit med om något narrspel, du, din
tjockskalliga drummel!»
»Gräv på, pojkar», sade Silver med den lugnaste
oförskämdhet. »Det skulle inte förvåna mig, om ni finner några
jordnötter.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:07:48 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skattkamon/0177.html
