Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
innerliga förhållande, som hittils alltid varit rådande
mellan mig och de mina har i afton blifvit brutet
för första gången — för din skull. För din skull
kan jag öfvergifva mor och syskon, för din skull kan
jag slita alla band — —
Ester (oänder sig halft om).
Utom konvenansens!
Helge.
Du har afväpnat mig, Ester. Den kvinna, som
så kan håna den man, som älskar henne, i ett
ögonblick sådant som detta, den kvinnan — har inte
något hjärta. Vill du då verkligen, att jag skall tro,
att all den hängifvenhet, du under dessa veckor egnat
mig, endast varit ett spel? Ja, då får jag erkänna
att du är en stor skådespelerska, men du är icke
kvinna.
(Han kastar sig ned i en soffa.)
ESTER (störtar fram och
knäböjer bredvid honom.)
O nej, den har inte varit ett spel! Säg inte att
den bästa, sannaste, renaste känsla, jag någonsin
erfarit, varit ett spel, äfven den, ty då blir jag förtviflad.
Tro hvad du vill om mig, tro bara inte att jag älskar
dig som skådespelerska! Som kvinna, som kvinna
älskar jag dig och detta är min sällhet. Är min
kärlek till dig inte sann, då har jag ju ingen fast
punkt i verlden!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
