Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helge.
Ja, Ester, du kan, du måste det! Jag inser nu,
att jag fordrat för mycket af dig. Du skall
hädanefter obehindradt få gå framåt på din konstnärsbana
och jag begär blott att få skydda dig för alla faror,
j stödja dig vid alla sorger, som möta på din väg.
Ester.
O tack, tack för dessa ord! Tack för att jag
inte behöfver gå härifrån som en stackars förskjuten
varelse, tack för att jag ändtligen får göra ett offer,
som kan visa dig, att jag inte varit så alldeles
ovärdig din kärlek.
Helge.
Ester, du kan inte ha hjärta att lemna mig!
Ester.
O min älskade, hur bittert skulle vi inte båda
ångra oss en dag, om vi nu gåfve vika för
ögonblickets frestelse. Nej, med fri vilja afsäger jag mig
nu din kärlek, med fri vilja går jag nu att egna alla
mina krafter åt det kall, som är det enda möjliga
för mig. (Ånge&tfidlt.) O, om jag blott en gång till
finge luta mitt hufvud mot ditt bröst, känna ditt hjärta
slå mot mitt •— —
Helge.
Ester, Ester, lyd ditt hjärtas maning! (Räcker
armarna mot henne.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
