- Project Runeberg -  Om de materialier som användas i skeppsbyggnad /
6

(1857) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Carl Witt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och affallit. Vill man således räkna åldern af ett
träd, skall man taga den nedre delen af stammen,
ty om man afskär stammen t. ex. 20 fot ifrån roten,
så finnes der icke flera årsringar, än dem som
tillkommit, sedan trädet redan uppnått 20 fots höjd.

Betraktar man bladen på olika trädslag, så
finner man, att somliga hafva helt tunna, utbredda blad
eller löf, andra deremot spetsiga, nålformiga blad
eller så kallade barr. På grund häraf indelar man
träden i löfträd och barrträd. Ek, bok, björk, al,
ask, alm äro löfträd; fur och gran äro barrträd.
Safterna hos löfträden äro tunna och vattenaktiga, hos
barrträden deremot oljaktiga eller kådiga.

Vetenskapsmän säga: att hvarje blad, som slår
ut på trädet, nedsänder, för att upphämta sin föda,
en rottråd till jorden. Denna rottråd nedtränger, på
våra vanliga trädslag, emellan barken och veden, och
alltså bildas, för hvarje år trädet löfvas, en samling
sådana rottrådar eller fibrer emellan barken och den
förut bildade veden. Således skall hvarje safring
innehålla så många fibrer, som trädet haft löf det
året denna ring bildats, och alla de fibrer, som
finnas i hela stammen, skola utgöra ett lika stort
antal, som antalet af de blad, trädet haft under sin
växttid. Deraf förklaras: att de år, trädet varit mest
frodigt och löfrikt, hafva de tjockaste safringarne
bildats, att safringarne ofta äro olika tjocka på olika
sidor af stammen o. s. v. Hvarje särskild fiber skall
utgöras af en rörledning, hvarigenom saft ur jorden
föres till bladet. Dessa och dylika vetenskapliga
iakttagelser, som bero på undersökningar med starka
mikroskoper och noggranna jemförelser med hvad
man förut känner af naturens lagar, äro ganska
intressanta, men kunna här endast i förbigående
omnämnas.

En liten del af safven åtgår till barkens
bildande, så att på samma gång veden får en ny årsring
på sin yttra sida, får barken en på sin inre. Om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:49:42 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skeppmat/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free