- Project Runeberg -  Om de materialier som användas i skeppsbyggnad /
10

(1857) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Carl Witt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

byggnader, bör vara mogen, men ej öfvermogen.
Ekens mognadstid infaller vid ungefär 200 års ålder,
men man både kan och måste ofta använda virket
långt före denna tid.

När man betraktar ändan af ett tvärt afskuret
ektimmer, så finner man, att hvarje safring består af
ett fast och tätt fiberlager, i hvars ena kant är en
lösare med porer försedd rand. Ju bredare den
fasta delen af safringen är, och ju smalare och
mindre porös den lösa randen är, desto starkare är
virket. På det bästa och starkaste ekvirket äro
safringarne mycket breda (2 à 3 linier på den del af
kärnveden, som är belägen midt emellan stammens
innersta del och ytan) och den porösa randen mycket
smal; hvaremot på den aldra sämsta, så kallade
fraseken, safringarne äro så smala och den porösa
randen upptager en så stor del af dem, att ringarne
liksom sammanfalla i hvarandra, så att man knappast
kan urskilja dem. Häraf finner man, att ju
hastigare en växande ek tilltager i tjocklek, desto
bättre och starkare blir också det virke den
afgifver
. Denna ekens egenskap bör man så mycket
mera lägga märke till, som den är motsatt, hvad
som gäller för furuvirket. För furuvirke har man
den erfarenheten, att ju smalare safringarne äro,
desto starkare är virket. På den bästa smålands
kärnfur äro safringarne en half eller en tredjedels linie
breda, hvaremot de på löst och mjukt furuvirke eller
så kallad qvaddtall kunna vara hela tre linier
breda, i nedre delen af stammen.

Ytan uti en ek är mycket ljusare, än den
öfriga veden, eller nära hvit till färgen, hvarföre man
gifvit den namn af hvitved. Ytan är, såsom vi
förut nämnt, mindre mogen än det öfriga träet. Hos
eken är ytan ganska mjuk och af föga styrka. Den
upptager dock på detta trädslag vanligtvis blott en
ringa del af stammen; och ju äldre trädet är, desto
mindre är ytan, i jemförelse med den mognare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:49:42 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skeppmat/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free