Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Att fälla och behugga ekar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beskaffenhet, hänföres under många olika klasser och
sortamenter. Här komma några sådana bestämmanden
icke att gifvas, alldenstund den, som skall besigtiga
virke för Kronans räkning, har reglementet att följa
(det sednaste eller nu gällande Reglementet för
virkesbesigtningar för Flottans räkning är utfärdadt år
1825), och den, som behugger eller upphandlar
virke för privata varf, vanligtvis icke hänför det under
andra benämningar än krumtimmer, rättimmer och
knän, samt båttimmer. Det sistnämnda slaget äro
sådana små, af trädens grenar tillarbetade
krumtimmer, som ej uppgå till 3 kubikfots storlek. Allt
efter storleken, benämner man dem espings-, slups-
eller jolltimmer. De minsta båttimren eller
jolltimren huggas 3 ½ fot långa, 0,33 fot breda och 0,25
fot i tunning.
När man uttager timmer ur de fälda träden,
bör man taga för en bestämd regel: att häldre
hugga bort för litet än för mycket, af det virke
som skall borttagas, för att gifva timret sin
tillbörliga form. Aldrig bör något virke huggas
skarpkantigt, utan en lämplig van lemnas. Van eller
vankant är den brist i full fyrkant, som finnes på
de icke fullkantiga träden.
Om man ur ett träd hugger ett timmer med
van, blir timret naturligtvis större till bredd och
tjocklek, än om det apteras utan van. Se fig. 13,
der de fulldragna linierna visa en trädstam i
genomskärning, samt huru ett timmer ur denna stam
uttages med van, och de prickade linierna visa ett ur
samma träd taget timmer utan van. Antingen man
nu vid behuggningen lemnar van eller icke, så
spricker timrets yttre ved, hvarjemte det kastar eller
vrider sig under torkningen, och måste i alla
händelser ytterligare omhuggas, för att passa till något
visst ändamål. Vid omhuggningen af ett vankantigt
timmer, minskas eller försvinner vanen så väl som
sprickorna, men timret blir naturligtvis större än om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
