- Project Runeberg -  Om de materialier som användas i skeppsbyggnad /
27

(1857) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Carl Witt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekvirkes besigtning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ekvirkes besigtning.



Virke, som länge legat behugget, uppsligtas der
och hvar på sidorna samt i ändarne, hvarjemte
ändarne undersökas genom borrning med fin nafvare.
På nytt virke behöfver naturligtvis ej någon
uppsligtning göras. Alla rötor bortrensas, misstänkta
qvistar utborras, och om ändarne befinnas skadade
af rötor, afkortas de, till dess godt trä visar sig.
Likvisst får uppränsningen icke drifvas för långt, ty
det kan hända, att man, för att få bort alla rötor ur
ett timmer, måste hugga bort så mycket af det goda
virket, att timret derigenom blir aldeles
oanvändbart, hvaremot det, utan uppränsning, skulle kunnat
begagnas till arbeten, der dess mer eller mindre
goda beskaffenhet varit af mindre vigt.

Uppränsningen af smärre skador verkställes
lättast med en så kallad proberyx af det utseende
fig. 16 visar. Den är förestäld i en tiondedel af
rätta storleken; a är yxan sedd framifrån, b från
sidan. Det synes af ritningen, att ena ändan är
slipad såsom en vanlig huggyx, och den andra såsom
ett huggjern. Skaftet är af trä.

För att bedömma hårdheten och segheten eller
styrkan af virket, har man safringarnes bredd och
deras mer eller mindre porositet, samt virkets färg
och lukt. Ju tätare och bredare den fastare delen
af safringarne befinnes, och ju smalare och mindre
porös den lösa randen är, desto bättre är virket.
Likaledes kan virkets tyngd tjena till mått för dess
fasthet, ty ju tyngre det är, desto tätare eller
fastare är det äfven, så vida man jemför timmer som
hafva samma grad af torrhet. Hvad färgen på
virket beträffar, så bör den helst vara gulaktigt
ljusbrun; men äfven mörkare virke kan vara fullkomligt
godt och hårdt; det ljusnar under torkningen. Det
aldrasegaste ekvirket skiftar något i grönt och blir
blått i hugget efter yxan; nota bene så länge det
är rått, såsom t. ex. när man fäller och apterar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:49:42 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skeppmat/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free