- Project Runeberg -  Om de materialier som användas i skeppsbyggnad /
30

(1857) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Carl Witt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekvirkes besigtning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den regel, att 300 qvadratdecimaltum af sågsömmen
(genomskärningsplanet) kallas sågaln och betalas med
en faststäld summa. Privata sågare beräkna sågalnen
på det sätt, att ifrån 3½ fot afdrages sågsömmens
bredd eller höjden af det timmer, som skall sågas.
Är timret t. ex. 1 fot högt, så blir sågalns längd för
detta timmer 2½ fot; för ett ½ fot högt timmer
är sågalns längd 3 fot o. s. v.

Samma beräkningssätt följes vid sågning af allt
slags virke, men betalningen per sågaln rättar sig
efter virkets hårdhet. Vanligen betals sågning af
ekvirke dubbelt så högt, som sågning af furuvirke.

Ekbräder som begagnas till båtbordläggning
kallas gemenligen bordved. Bordveden dels sågas,
dels klyfves af rätklåfviga, vres- och qvistfria block,
helst tagna af ekens stam närmast roten. Klufven
bordved bör vara minst 6 fot lång, ¾ till 1 fot bred,
tjockleken i ytans kant 0,17 fot, i kärnkanten 0,1 fot,
för övrigt utan både hvitveden och det inre af
kärnveden.

Eknaglar äro behuggna i åttkant, af rätklufvet,
segt och friskt virke, de största 3,5 fot långa med 0,2
fots diameter; de minsta 1,5 fot långa med 0,12 fots
diameter. De proberas på det sätt, att nageln,
hållen i ena ändan, gifves på ⅓ från den andra ett
starkt slag emot ett skarpkantigt ektimmer. Sköra
naglar springa då tvärt af.

Huru ekvirke uppmätes skall längre fram omnämnas.

Innan vi sluta beskrifningen om eken, skola vi
nämna några ord om ett särskildt slag deraf.
Korkeken är ett i södra delen af Europa växande
trädslag, hvars bark är särdeles lätt, mjuk och elastisk.
Korkbark förekommer i handeln dels i större och
mindre stycken under benämningen oskuren kork,
dels skuren till buteljkork under namn af skuren
kork
, dels såsom affall efter buteljkorkskärning under
benämningen korkspån. Emedan kork i sig sjelf är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:08:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skeppmat/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free