- Project Runeberg -  Om de materialier som användas i skeppsbyggnad /
31

(1857) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Carl Witt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekvirkes besigtning - Furu

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

så lätt, att en viss mängd deraf, nedsänkt i vatten,
kan uppbära tre gånger sin egen tyngd, så begagnar
man sig af denna dess egenskap vid byggandet af
lifbergningsbåtar, hvilka ofta inrättas så, att ett frihult
stoppadt med korkspån omgifver hela båten och att
åtskilliga lådor inuti båten fyllas med kork eller med
korkspån, allt i afsigt att om båten fylles med vatten,
den ej skall sjunka.

Furu.



Furuträdet växer vildt i alla Sveriges
provinser. Dess virke är af betydligt olika godhet
allteftersom det växer på mer eller mindre tjenlig
jordmon. Äfven sjelfva trädets växt och utseende
förändras efter jordmonen så betydligt, att man deraf
tagit sig anledning gifva tvenne särskildta namn åt
trädet, nemligen tall och fur. Begge namnen
angifva samma trädslag, men man fästar dock olika
begrepp vid deras betydelse, i afseende på virkets
beskaffenhet. Med tallvirke menar man den sämre
sorten, som har breda safringar och ljust virke, samt
antingen betydlig yta och helt liten kärnved eller
ock ingen skillnad emellan ytans och kärnans färg.
Den sämsta tallen kallas af allmogen qvaddtall.
Med ordet furu och i synnerhet med kärnfur menar
man sådant virke, der safringarne äro mycket smala,
kärnveden fast, kådig och af gulröd färg, samt
ytveden liten.

Då vi redan så vidlyftigt beskrifvit ekars
fällning och aptering m. m., så är det ej svårt att med
ledning deraf finna, huru man bör gå till väga med
furuvirkes upphuggning, och vi skola derföre endast
anmärka, hvad som särskildt rör detta trädslag.

Furuträd kunna vid 100 à 140 års ålder
afgifva temligen långa och grofva balkar, om de vuxit
på tjenlig jordmon, nemligen på djup, mullblandad
sandjord. Man ser på barken, om trädet är
fullmoget eller icke. Sådana träd som hafva barken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:49:42 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skeppmat/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free