- Project Runeberg -  Om de materialier som användas i skeppsbyggnad /
45

(1857) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Carl Witt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

icke efter nummer, såsom bultjernet, utan dess
dimension utgör grunden för benämningen, så att man
säger ¾ tums fyrkantjern, ⅞ tums fyrkantjern o. s. v.
De smalaste sorterna förekomma i 10 till 12 fot
långa stänger, de tjockaste i 5 till 6 fots.

Fyrkantjern af mindre än ¾ verktums diameter
kallas knippjern och säljes vanligen sammanfästadt
i bundtar eller knippor. Det smides af 3/8, 7/16, 1/2, 9/16
och 5/8 verktums tjocklek, i 12 till 14 fots långa
stänger.

Plattjern kallas sådant fyrkantigt jern, hvars
genomskärning är rectangulär. Det förekommer dels
smidt, dels valsadt, af många olika dimensioner, ifrån
1½ till 7 verktums bredd och ⅜ till 2 verktums
tjocklek. Stängernas längd beror på behofvet,
hvartill de skola användas.

Det smidda jernet är af ganska olika beskaffenhet
och godhet, allt efter som det är mer eller
mindre rent från främmande ämnen och mer eller
mindre väl verkadt. Det bästa stångjernet är både segt,
fast och hårdt. Det bör vara jemnt och väl smidt,
ej otätt, ej flagrigt eller behäftadt med remnor och
sprickor (brakor). Stängerna böra kunna böjas i
rät vinkel och åter uträtas, utan att brista. Om
man genom förnyad böjning afbryter en stång, bör
brottet vara tågigt, af jemn ljusgrå färg, utan
mångkantiga eller fjälliga korn. Ju smalare stänger
jernet är utsmidt uti, desto tågigare bör brottet vara.
Jern förorenadt af svafvel, arsenik eller koppar är
rödbräckt, så att det väl har styrka och någon
böjlighet, när det är kallt, äfvensom vid mycket
stark upphettning eller hvitglödgning, men blir skört,
då det rödglödgas. Sådant jern är tågigt i brottet,
men af ljusare färg än godt jern och oftast otätt.
Fosforhaltigt jern är deremot kallbräckt, så att det
i vanlig temperatur och i synnerhet i starkare köld
lätt afbrytes, och har då en grofkornig, glänsande
brottyta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:49:42 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skeppmat/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free