- Project Runeberg -  Om de materialier som användas i skeppsbyggnad /
47

(1857) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Carl Witt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äro ¼ verktum tjocka. Plåtar till cisterner,
bordläggning å jernfartyg, ångpannor m. m. beställas
efter behofvet af åtskilliga dimensioner.

Ämnesjern kallas sådana smidda jernpjeser,
som vid jernbruken tillverkas, för att sedermera,
genom ytterligare smidning vid varfven, formas till
däcksknän, diagonalskenor, slupsdäfvertar m. m. De
beställas till vissa dimensioner och former, allt
efter behofvet, hvartill de skola användas.

Jernspik är af tvenne väsendtligt olika slag,
nemligen ekspik och furuspik. Den förra är
betydligt tjockare, än den sednare, om man jemför tvenne
spik af samma längd. Furuspiken har tunnare, på
öfversidan mera platt och i proportion till spikens
tjocklek vidare hufvud, än ekspiken. Orsaken
härtill är, att furuspiken ej behöfver tåla så hårda slag
som ekspiken, hvilken sednare skall inslås i ett
mycket hårdare virke, hvaremot furuspiken behöfver ett
till vidden större hufvud, för att ej äta sig ned i
det lösare virket. Furuspikens yttersta ända är
spetsig, ekspikens platt eller kilformig. Ekspiken har
fått denna form, för att, ehuru tjockare, icke spräcka
det virke, hvari den inslås; den bör nemligen altid
vändas så, att platten tvärt afskär fibrerna och
således hindrar dessa att utefter virkets längd skiljas
från hvarandra. Fig. 17 är en skala, som angifver
tjockleken af läggen uppe under hufvudet, för
ekspik af alla brukliga tumtal. De horizontela
liniernas längd är tjockleken för det bredvid dem
stående tumtalet. Fig. 18 är en dylik skala för furuspik.

Ekspik smides till alla tumtal ifrån 2 till 14
verktums längd. Furuspik smides vanligen af 2 till
8 verktums längd. I längden är hufvudet
inberäknadt.

Tvenne sorter af furuspiken hafva särskilda
benämningar, nemligen: 3 verktum lång furuspik
kallas enkel läcktspik, 4 verktum dito dito dubbel
läcktspik
.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:49:42 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skeppmat/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free