- Project Runeberg -  Om de materialier som användas i skeppsbyggnad /
49

(1857) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Carl Witt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Rorspik begagnas till rorbeslags fästande,
göres af den form fig. 19 visar, med ett särdeles stort
hufvud, emedan detta, som sitter helt och hållet
utanför beslaget, är mycket blottstäldt för att rosta.

När rorbeslag och rorspik äro af koppar eller
metallegering [1], göras spikhufvudena deremot
vanligen runda och till en del försänkta i beslaget.

Jernet har den egenskapen att i luften och i
vattnet, särdeles i salt vatten, syrsättas och rosta.
Efter längre tids förlopp förvandlas en stor del af
en i salt vatten nedsänkt jernbult till rost,
isynnerhet om jernet från början varit förorenadt af
främmande ämnen. Vida hastigare förderfvas jernet, om det
i saltvatten kommer att ligga omedelbart intill
koppar, såsom händelsen är, då ett jernbultadt fartyg
kopparförhydes. Då blir, efter några få år, jernet
aldeles uppfrätt, till följe af den galvaniska verkan,
som uppkommer genom kopparns och jernets
beröring af saltvattnet. Om man bekläder fartyget med
en brädförhydning af 1 tums tjocklek, och lägger
förhydningspapper emellan kopparn och
brädförhydningen, är dock denna betäckning ej tillräcklig att
skydda jernet; hvarföre man å alla fartyg, som skola
kopparförhydas, äfven måste i hela botten, till omkring
en fot högre upp än kopparförhydningen räcker,
nyttja bultar och spik af koppar eller af någon utaf
koppar och andra metaller än jern sammansatt
legering.

Det hårdare jernet har mindre benägenhet att
rosta, än det mjukare. Rostningen eller
syrsättningen kan åtminstone till en del förekommas,
derigenom att jernet ingnides med olja eller målas med
oljefärg.

En anmärkningsvärd egenskap hos smidt jern
är, att det vid hvitglödgning mjuknar så betydligt,


[1] Metallegering kallas hvarje metallblandning, som uppkommer
derigenom att särskilda metaller sammansmältas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:49:42 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skeppmat/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free