Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Zink
- Tenn
- Metallegeringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid vanlig temperatur, förvandlas zinken på ytan till
en hård, grå skorpa. Zink nyttjas dels till
metallegeringar, dels valsad till bleck for taktäckning och
skeppsförhydning. Den måste dock för dessa
sistnämnde behof vara särdeles ren, och den användes
i alla händelser numera sällan till skeppsförhydning,
i anseende till sin ringa varaktighet.
Tenn.
Tenn är en lättsmält, ganska smidig metall, till
färgen nära silfverhvit. Vid vanlig temperatur
bibehåller den sig temligen länge oförändrad i luften,
öfverdrages dock småningom med en grå hinna. Då
tenn böjes, ger det ett eget knarrande ljud, som hos
det rena tennet är starkt och kort, hos det orenare
svagt, stundom nästan omärkligt. Det renaste tennet
fås från Malacca och Banka i Indien; det dernäst
från England. Denna metall förekommer, likasom
zink och bly, icke gedigen. Tenn användes
vanligen icke i och för skeppsbyggnad på annat sätt, än
att det ingår såsom blandning tillsammans med
andra metaller. Rent tenn användes till förtenning
på åtskilliga arbeten af koppar och jern, för att
förekomma ergning och rostning.
Arbetstenn består af tenn och bly, och får i
Sverige endast förarbetas i följande tre proportioner:
fyrstämpladt, som innehåller 3 procent bly;
trestämpladt, som innehåller 17 procent bly;
tvåstämpladt, som innehåller 50 procent bly, hvilken
sistnämnde sort, i anseende till den stora blyhalten,
lätt angripes af sura ämnen, som upplösa blyet och
deraf sjelfva blifva giftiga. Följaktligen bör ej
dylikt tenn användas till arbeten, der denna
omständighet kan göra någon skada.
Metallegeringar.
Af de legeringar, som uppkomma genom olika
metallers sammansmältning, hafva vi att märka följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:08:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skeppmat/0059.html
