Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stormen, qvarlemnar endast sorgliga minnen, vilja vi
söka, att beherrska de politiska stormarna, och
följa de menniskors efterdöme, som genom
klokhet och arbete leda strömmarnas vatten till torra
trakter, för att göra dem fruktbara. Jag har
lofvat att försvara edra rättigheter på samma sätt,
som jag lofvat, att försvara alla stånds och
medborgares rätt. Dessa få lika litet lemnas i sticket
af en regering, som, sedan den åter höjde statens
krafter, endast sträfvar derhän, att bibehålla en
rättvis jemnvigt, då den befordrar förnöjsamhet i
borgarens hjerta och modet i fosterlandsförsvararens
själ. Jag skall pröfva edra önskningar. Jag
finner min ära uti, att förena de åt min omsorg
anförtrodda intressen” [1]
[1] Samma grundsatser hade Konungen redan uttalat vid
slutet af riksdagen åren 1834 och 1835. Recueil o. s. v.
II. sid. 230.
”Allt det som den (constitutionen) autoriserar,
allt det som nödvändigheten fordrar, skall blifva
infördt, men kan likväl endast ske vid att följa de
föreskrifter, våra grundlagar stadga, och ej genom
ögonblickets enthusiasm.”
Jemför man de svar, dem Konungen den 27 Maj
1835, gaf Sveriges fyra Ständer, Ridderskapets,
Presterskapets, Borgerskapets och Böndernas
deputationer, så inser man lätt, med hvilken bland Stånden
han varit mer eller mindre nöjd, med hänseende till
sättet, hvarpå deras öfverläggningar ägt rum. Recueil
o. s. v. II. sid. 131. Det kan icke nekas, att man
äfven i Sverige är böjd för nya inrättningar, hvilka
om de lika hastigt blefvo beviljade af högsta
authoriteten, som enthusiastiskt fordrade, endast skulle
framkalla olycka öfver det nu så lyckliga hela.
Visserligen må Sveriges constitutionella författning äga sina
ganska stora brister, men den är till sin väsendtlighet,
icke en bedräglig theories verk, utan den har
utvecklat sig ur hela folklifvet, och att för ofta vilja
ändra och förbättra ett sådant verk, är alltid farligt.
Den som vill läsa en sträng kritik öfver denna
författning, hänvisar jag till ett af den ryktbare
E. M. Arndt nyligen utgifvet verk. ”Svenska historien under
Gustaf III och isynnerhet under Gustaf IV Adolph.”
(Sid. 23 och 38 i nyss utkomna svenska öfversättningen).
Det bär det tyvärr alltför sanna valspråket i
pannan: ”Bland menskliga ting är ändock det mesta
att begråta.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:08:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skfant/0081.html
