- Project Runeberg -  Anteckningar under en resa genom Sverige och Dannemark sommaren 1839, jemte några bilagor /
80

(1840) [MARC] Author: Friedrich Karl von Strombeck, Karl XIV Johan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Konung, försatte mig uti en alldeles egen, högtidlig
sinnesstämning; jag såg i honom ej blott det
ädla Sveriges, utan äfven mitt eget tyska fosterlands
och sjelfva Europas räddare. Män af detta slag,
voro i alla tider sällsynta. Att stå inför en hjelte,
som räddade sitt fädernesland, har redan i sig
sjelf någonting upplyftande. Men här var det
räddade fäderneslandet ett adoptivt, och i striden
mellan pligter och känslor, hade de förra vunnit
en i sanning stor och ädel seger öfver de
sednare, säkert icke, utan att hos den kämpande
qvarlemna smärtor och sår. Sverige är hjeltarnas land;
det har frambragt furstar, som kunnat ställas i
bredd med de prisade gamle: men ingen af dessa
stora män har förvärfvat Sverige det i förening,
som Carl Johan: räddning från politisk död,
högsta krigsära, fullkomligt yttre säkerhet, inre
lycka
[1]. Danmark har förlorat Norrige till Sverige.
Hvem erkänner icke storheten och bitterheten af
denna förlust för Danmark! Hvem skulle den
icke röra, betraktad ifrån denna synpunkt! Men
omätlig är den vinst, som Sverige erhöll genom
föreningen med grannriket, sedan Finnland var
förlorat. Säkerheten af ett nästan ölikt läge.


[1] Uti en sammankomst mellan Kronprinsen af Sverige
och General Moreau i Stralsund år 1813, sade den
förre: ”Vi äro båda fransmän till börden; Frankrike
bör vara er verld, och Sverige min. Med förkrossadt
hjerta bär jag vapen emot fordna landsmän;
men mitt nya fäderneslands sjelfständighet har
blifvit för ringa aktad, för att icke tvinga mig att
med vapen i hand, fordra upprättelse.” (Recueil des
ordres de mouvement & de S. A. R. le Prince royale
de Suède en 1813 et 1814. Stockholm 1838.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:37:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skfant/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free