- Project Runeberg -  Anteckningar under en resa genom Sverige och Dannemark sommaren 1839, jemte några bilagor /
158

(1840) [MARC] Author: Friedrich Karl von Strombeck, Karl XIV Johan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

visserligen sällan lemnas utan afseende) förvärfvat
utmärkelsen.

Vore än vår längtan efter hemmet aldrig så
stor, så intagas vi likväl af en vemodig känsla,
när vi lemna en ort, der vi blifvit mottagna med
välvilja, och som vi knappt äga hopp att återse.
Då friherrarne von Langenau och
Scholz-Ascheroden i sista timman af min dervaro besökte mig,
för att ännu en gång trycka min hand, blef jag
helt varm om hjertat, och började känna ånger,
att jag icke längre ville dröja i en stad och i ett
land, der ännu så mycket för mig återstod att se
och lära. Men anstalterna till afresan voro gjorda!
— Den 9 September, ungefär kl. 3 på
eftermiddagen, kastade jag mig i en fiaker, var snart vid
tullkammaren i hamnen, och några ögonblick
derefter om bord på det präktiga ångfartyget ”Konung
Fredrik
VI,” hvilket skulle föra mig till
Travemünde. Redan hvimlade det på däck af
ankommande och afskedstagande, och icke långt derefter
förkunnade ett kanonskott, att afresan genast skulle
försiggå. Snart försvunno det präktiga Köpenhamns
torn; endast tornet af Vår Frälsares Kyrka var
ännu, likt en skeppsmast, synligt vid horizonten.
Nu försvann äfven detta, och vid det herrligaste
sommarväder foro vi genom det mot Norr till en
bred hafsvik utvidgade sundet, som här nästan
redan förlorat detta namn. Hafvet var spegelglatt,
endast en stilla vestanvind flägtade, och det sköna
fartyget halkade framåt, liksom genom ett trolleri.
Sällskap fattades icke heller på vårt däck,
uppfylldt af herrar och damer, såg det alldeles ut,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:08:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skfant/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free