- Project Runeberg -  Anteckningar under en resa genom Sverige och Dannemark sommaren 1839, jemte några bilagor /
202

(1840) [MARC] Author: Friedrich Karl von Strombeck, Karl XIV Johan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Utdrag ur Konung Carl XIV Johans Bref, Proklamationer och Tal, sammanställda och ordnade under vissa rubriker.]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som försvarade honom mot en fiendes anfall. På sådant
satt var det, som en och samma hand i långliga tider
förde krigets svärd och förnuftets våg. Men folken
fram-skredo omärkligt på civilisationens bana, och man kände,
att denna magtforening uti en enda hand var farlig for
allas säkerhet. Från denna tid förbehåller sig suveränerne
rättigheten att vara urkällan till allt beskydd, men
anförtrodde lagskipningen åt män, hvilkas oförvitlighet och
bildning gjorde dem dertill tjenlige. Så fann sig den
lag-skipande makten åtskild från den verkställande och från
den lagstiftande, och blef för folken en dyrbarvälgerning,
en bevarare af deras rättigheter 57).

Friheten.

Friheten består icke längre, än styrelsen är stark; det
finnes ingen säkerhet, der makten är ojemnt fördelad; och
en konstitutionel stat, som vill undvika skakningar, hvars
följder icke kunna beräknas, bör förkasta hvarje
uteslutande öfvervigt, som den ena statsmakten kan äga framför
den andra58). . . . Friheten, som inger menniskan
känsla for sin värdighet, skänker henne äfven styrka och
förmåga att med tålamod bära motgångarne. Men denna
frihet försvinner snart, då styrelsen icke besitter tillräcklig
magt att åt folket bibehålla och bevara, hvad det lyckats
förvärfva sig. (1823) ö9).

Den sanna Litteraturen,

en af de väsendtligaste beståndsdelar af nationaläran,
qväf-ver och dödar smädelsen; en författare, som tillika är sann
medborgare, bör först af alla erkänna, att då pligterna
misskännas och förnekas, upphöra rättigheterna 59).

1822.

Folkökningen.

Denna tillväxt i folkmängd är säkerligen lika mycket
värd, som tillkomsten af en provins, hvilken skulle liafva
kostat stora uppoffringar och mycket blod 6J).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:37:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skfant/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free