- Project Runeberg -  Anteckningar under en resa genom Sverige och Dannemark sommaren 1839, jemte några bilagor /
207

(1840) [MARC] Author: Friedrich Karl von Strombeck, Karl XIV Johan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Utdrag ur Konung Carl XIV Johans Bref, Proklamationer och Tal, sammanställda och ordnade under vissa rubriker.]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tnannen, att det icke är talen från tribunen eller de
festliga skålarne, som bereda staternas sjelfständighet och som
den bevara. Verlden är ej fri derföre, att man dricker en
skål för dess frihet- Det tappraste folk skulle icke kunna
berömma sig af ett ostördt lugn, om det icke stadse vore
försäkra dt emot ett oförmodadt anfall. Stater emellan har
styrkan alllid ratt, och svagheten orätt. Så dömer verlden
i allmänhet. Den store Fredrik sade: ”för att föra

krig, fordras penningar, penningar, och ännu penningar.”
— Han visste, att man med penningar får soldater. Jag
skulle derföre med Machiavelli, hvars styrelsegrundsatser
jag för öfrigt icke gillar, sålunda vilja uttrycka detta: "for
alt fora krig, fordras märij man och ännu man/* Med
soldater är man herre öfver de öfvervtmnas hjelpkällor.

När du skall fora krig, spara då dina soldaters
blod, och vårda dem i sjukdomen. Undvik
skärmyts-lingar, men gif en hufvuddrabbning, då ditt lands ära och
väl det fordra. Många fältslag hafva förlorats derföre, att
man velat skona några elit-corpser 73). . . . Vi hora
aldrig glömma, att styrkan endast är lagens bundsförvandt;
att ett troget iakttagande af disciplinen bör vara chefens*
som soldatens första behof; och »att, om hären är till för
att hämma oordningar, bör den också framförallt gifva
exempel på laglydnad (1827) 8I). . . . Alla tiders
erfarenhet vittnar, att kriget i längden uttröttar och nedslår de
mest krigiska nationer. Stater, grundade af vapenmakt,
kunna likväl icke bevara sin sjelfständighet, utan att
ständigt vara färdiga att, påminnande sig sitt ursprung, med
vapen i hand försvara densamma. (1824) 96).

En oinskränkt Herrskare.

En oinskränkt herrskare kan utan olägenhet och fara
någon gång visa sig efterlåten i afseende på den
stränghet, hvarmed han låter verkställa de lagar, som han
utfärdat. Han mildrar eller skärper straffen efter behag;
allt hvad han beviljar är en ynnest och ett frivilligt
efter-låtande af makten; staten är koncentrerad i hans person,
och de individer, af hvilka denna stat är sammansatt, äro
förpligtade att underkasta sig hans vilja 73).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:08:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skfant/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free