Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 KRISTENDOMENS SEGER ETC.
regel (canon), som förpligtade dem till gemensamma
bönestunder, gemensamt arbete, gemensamma studier af skriften
och kyrkofäderna samt öfverhufvud taget till gemensamt
samlif efter klosterligt föredöme. Chrodegangs inrättning
vann bifall, och öfver allt, der något större antal klerker
funnos, förenade sig desse ad regulam canonicam och fingo
deraf namnet £aniker (canonici regulariter viventes).
Särdeles 1i biskopsstäderna saknades icke gerna dylika kaniker,
hvilka blefvo biskoparnes medhjelpare vid gudstjenst och
andra biskopliga förrättningar.
Vi hafve redan omtalat de prebenden, som tid efter
annan inrättades vid Lunds biskopsstol. Dessas innehafvare
utgjorde domkapitlet och voro just canonici regulariter
viventes eller klerker, som på det af Chrodegang förordnade
sättet förde ett slags munkartadt samlif. Likaså hafve vi
nämnt, huruledes i Dalby, då det upphörde att vara
biskopssäte, qvarlemnades en prepositus såsom föreståndare för ett
samfund kaniker. Både i Lund och Dalby voro sålunda
kaniksamfund inrättade efter Chrodegangs regel. De stodo
visserligen här såsom annorstädes likasom vid sidan af det
egentliga klosterlifvet, men åtskilligt synes häntyda derpå,
att så i Lund som Dalby åtminstone en och annan af dessa
kaniker jemväl tillhörde ettdera af de förut omtalade båda
benediktinerklostren, och att sålunda på begge ställena en
viss förbindelse egde rum emeilan kaniksamfundet och den
egentliga klosterinrättningen.
De nämnda båda benediktinerklostren i Lund och Dalby
voro icke de enda klostren, som från äldre tider funnos i
Skåne. Redan 1i förra perioden omtalas ett tredje kloster
inom Lunds stift. Detta bar namn af Ållhelgona klostret och
låg straxt norr om staden Lund på den nu s. k.
Helgonabacken. Vi erinre oss ur den allmänna kyrkohistorien, att
benediktinerorden under tidernas lopp råkat i djupt förfall,
och att många försök gjordes till klostertuktens
uppbhjelpande. Ett dylikt reformförsök gaf anledning till den s. k.
kluniacenser-kongregationens uppkomst. Den har sitt namn
af klostret Clugny 1i Burgund, som stiftades år 910 och af
sina kraftfulla föreståndare BERNO (T 927), ODO (t 942) och
ODILO (T 1048) gjordes till hufvud och medelpunkt för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
