- Project Runeberg -  Handbok i Svenska Kyrkans Historia /
40

(1892) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.





40 KRISTENDOMENS SEGER ETC.



Likasom 1i Göta land, började nu äfven i Svea land en
ordnad kyrka framträda. De svearnes biskopar, som
tillförene i Bremen Dblifvit ordinerade för Upland, hade vanligen
haft sin hufvudstation 1i B£iréa eller i Szgtuna. I vårt
tidehvarf åter har Upsala (d. v. s. det nu s. k. Gamla Upsala)
blifvit biskopssäte. Detta visar, att hedendomsnitet och den
hedniska tempeltjensten i den mån försvunnit, att kristna
lärare och kristen gudstjenst 1i stället nu kunde bosätta sig på
den ort, som förut varit centralpunkten för den gamla
afgudadyrkan 1i Sverige. En af de första Upsalabiskopar, som
urkunderna omtala, skall hafva hetat SIWARD och innehaft
Dbiskopsstolen omkring 1140 således under konung Sverkers
regering.

Jemte Upsala stift utbildade sig snart inom Svea land
ännu ytterligare två biskopsstift. Strengnäs och Vesterås
blefvo säten för dessa stifts biskopar, hvilkas församlingar
utan tvifvel uppvuxit ur de frön, som under förra perioden
utsåddes af Eskil och Botvid i Södermanland och af David
i Vestmanland.

S$S 21. De första klostren i det egentliga Sverige.

De fem nämnda biskopsdömenas organisering är ett
bevis för, att en verklig svensk kyrka nu börjat bilda sig
såsom en integrerande lem 1 den stora katholska kristenheten.
Ett annat bevis härför ligger deri, att klosterinrättningar
under Sverkers tid stiftades inom hans rikes område.

Östergötland och Småland voro de landskap, som först
hugnades med hvar sitt kloster. Biskop Gislo i Linköping
torde helt säkert genom den nära relation, hvari han stod
till erkebiskop Eskil i Lund, hafva blifvit förd till samma nit
för klosterinrättningar, som lifvade hans metropolit.
Åtminstone berätta gamla krönikor enstämmigt, att på samma år,
som cistercienserklostret Herrevad stiftades af Eskil i Skåne,
fingo Östergötland och Småland hvar sin liknande inrättning.
Erkände nu dessa båda landskap Gislo såsom sin biskop,
och stod denne i embetsförhållande såsom suffragan till
erkebiskop Eskil, så är det ganska troligt, att den sistnämnde
gaf första impulsen till de ifrågavarande svenska
klosterstiftelserna, helst som han, såsom vi sett i det föregående, inom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:08:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skh/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free