Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK DEN HELIGE. 40
§ 23. Erik den helige.
Det torde förtjena nämnas, att Hadrianus IV är den
ende påfve, som besökt Sverige, om än detta besök skedde
före hans upphöjelse på Petri stol. Icke många år efter
kyrkomötet i Linköping, och medan ännu Hadrianus
innehade den påfliga värdigheten, slutade konung Sverker den
gamle sina dagar. Då konungen om Julnatten år 1155 eller
1156 for till ottesången, blef han nämligen vid Ålebäcken i
Vestra Tollstads socken mördad af sin hästesven. Icke långt
från det ställe, der dråpet skedde, ligger Alvastra, och vid
högaltaret i dess klosterkyrka fick Sverkers stoft sitt
hvilorum.
Vi hafva förut antydt, huruledes svearne, långt innan
Sverker dog, sannolikt valde sig en annan konung. Denne
var den berömde ERIK DEN HELIGE, hvilken redan omkring
1150 synes hafva blifvit erkänd såsom konung i Svealand.
Hans fader hette JEDVARD, om hvilken vi ej veta mera, än
att han, såsom det heter i en gammal krönika, var »en goder,
riker bonde», hvilket väl vill säga, att han icke varit någon
konungs man, utan »en man för sig» i detta ords forntida,
stora betydelse. Eriks moder hette CECILIA och skall hafva
varit dotter af den forne sveakonungen Blot-Sven och syster
till Erik Årsäll. Var nu konung Sverker, såsom det
uppgifves, den sistnämndes son, så skulle i sådant fall de begge
konungarne Sverker och Erik Jedvardsson hafva varit
syskonbarn.
Före Erik den heliges tid hade alla konungar, som
bekände sig till den kristna läran, städse uppehållit sig i Göta
rike. Erik åter var den förste kristne konung, som stadigt
vistades i svearnes bygder, der han hade sitt residens i
Upsala d. v. s. den ort, som nu kallas Gamla Upsala. Detta
förhållande visar, att kristendomen äfven i den bygd, som
varit medelpunkt för den gamla hedniska afgudadyrkan, nu
börjat vinna seger. Men om kristendomsverkets framgång
ibland svearne, huru och genom hvilka lärares arbete den
nya läran småningom mer och mer bland dem framträngt,
derom ega vi inga bestämda och säkra underrättelser.
WVisserligen namngifvas icke mindre än tre biskopar i Upsala
Cornelius: -Handbok i Sv. kyrkans hist. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
