Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 HIERARKIENS TILLVÄXT ETC.
skade för kristendom och kristen kyrka, så gäller ock om
deras efterföljare, att de, ehuru de tillhörde tvenne med
hvarandra täflande konungaätter, den sverkerska och den
erikska, och till följe deraf sinsemellan stridde om thronen,
dock allesammans voro enige 1i att omhulda kyrkan och
hennes målsmän.
Detta gäller redan om Karl Sverkerssons närmaste
efterträdare KNUT, Erik den heliges son, hvilken återkommen
från Norge efter en lång landsflykt besegrade och dödade
Karl i en slagtning på Visingsö år 1167 samt, efter att hafva
ytterligare besegrat ett par andra afkomlingar af sverkerska
ätten KOL och BURISLEV, slutligen kom till lugn besittning
af konungadömet.
I synnerhet visade Knut Eriksson mycket nit för
munkväsendets förkofran inom sitt rike. Så tillförsäkrade han
murikarne i Viöy sitt beskydd samt gjorde med dem det
förut omnämnda jordbytet, hvarigenom de blefvo egare af
konungens stora gods Säby i Juleta socken i Södermanland
och dit förlade sitt kloster. Detta kloster ihågkom han sedan
med åtskilliga stora donationer, tog äfven Nydala munkar i
sitt skydd och hägn mot rofgiriga lekmäns ingrepp, lät
formligen upptaga sig i Juletamunkarnes broderliga samfund samt
förklarade i en skrifvelse, huru han med glädje såg de heliga
klosterbrödernas antal dag från dag ökas. De andlige, som
denna tiden ensamme besutto någon bildning och derföre
voro de, som skrefvo sin tids krönika, gåfvo också Knut det
vitsordet, att han var en god konung. Sjelf säger han sitt
uppsåt och sin åstundan hafva varit att i all fred styra det
honom af konungars konung anförtrodda riket. Inre och
yttre fred tyckes äfven hafva herskat, alltsedan Knut besegrat
sina medtäflare om thronen.
Ett undantag härifrån gifva dock häfderna vid handen.
Esthländska vikingar kommo nämligen 1187 med en flotta till
svenska skärgården, styrde fram genom Stocksund in i1
MäJlaren till dess fjärdar Görveln och Skarfven. Det nya
blomstrande Sigtuna, denna tid Svea rikes största köpstad, delade
då samma öde, som i början af 11:te seklet hade öfvergått
det snedtöfver på andra sidan sjön ungefär i trakten af det
nuvarande Signilsberg belägna Forn-Sigtuna. Det ödelades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
