Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIGGAREORDNARNE. g
länge, innan tiggarmunkarne öfverträdde förbudet att besitta
semensam egendom samt mottogo gåfvor och donationer af
allehanda slag. Det oaktadt försmådde de ej att fortfarande
gå omkring och samla almosor, hvarmed franciskanerna i
synnerhet sysselsatte sig.
Lätt inses, att dessa munkars kringstrykande tiggarelif
gaf dem mera än andra munkar rikt tillfälle att utöfva
inflytande på alla folkklasser, särdeles de fattigare.
Tiggaremunkarne gingo nämligen ingen hydda förbi, utan klappade
på alla dörrar, den rikes såväl som den fattiges. Och då
de i afseende på språk, seder och drägt lämpade sig efter
det lägre folket, så blefvo de snart mera än de förnäma och
rika prelaterna och mera än alla andra munkar den stora
allmänhetens förtrogne vänner och andlige rådgifvare.
Det behöfver knappast sägas, att i sjelfva
tiggareordnarnes bestämmelse låg något, som icke blott väsentligen
åtskilde dem från andra munkordnar, utan äfven högeligen
bidrog att skaffa dem ett oerhördt inflytande.
Tiggarmunkarne skulle nämligen icke såsom andra munkar lefva ett
stilla, från verlden tillbakadraget lif inom klostermurarne,
utan tvärtom skulle de gå ut i verlden, för att såsom ett
slags inre missionärer göra munkväsendets ande samt dess
lära och öfvertygelse allestädes gällande. Så var det
dominikanernas ursprungliga syfte att försvara den katholska tron
och genom sin predikan återföra kättare till den rättroende
kyrkan. Franciskanerna åter, utom det att de vandrade
omkring såsom botpredikanter, sysselsatte sig dock förnämligast
med åhörandet af bikt, således med enskild själavård, hvilken
befattning snart äfven öfvertogs af dominikanerna.
Tiggaremunkarne voro städse påfvemagtens trogne
anhängare och belönades derföre med mycket vidsträckta
privilegier. . De fingo rättighet att öfver allt uppträda såsom
predikanter och biktfäder. De gjordes oberoende af den
biskopliga myndigheten och fingo lyda omedelbart under påfven.
Deras verksamhet inskränktes således hvarken af biskopens
eller sockenprestens embetsmyndighet. Hela kristenheten
var för dem, så att säga, en enda stor församling, inom
hvilken de utan någon begränsning kunde verka med sin mägtigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
