Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 HIERARKIENS TILLVÅXT ETC.
kapitlet, äfven hade några kyrkliga åligganden 1 hela
nyssnämnda landsdel.
Utom kapitelprosten nämnas inom Upsala erkestift andra
prostar i Sigtuna, Enköping o. s. v. Likaså omtalas inom
Linköpings stift en särskild prost i Skeninge, hvilken synes
hafva varit en betydande man, enär han tillsammans med
biskopen i Linköping och abboten i Alvastra får vissa
uppdrag af påfven. Här måste säkerligen vara fråga, icke om
prelater inom kapitlet, utan om högre andlige inom häraderna
eller s. k. kontraktsprostar.
Men att indelningen i prosterier ännu var allmän öfver
hela Sverige, är knappt troligt. Endast så mycket är säkert,
att prostar begynt vara medlemmar af hierarkien i Sverige,
ehuru de kanske ännu icke öfverallt varit tillförordnade. Der
de funnos, voro de utan tvifvel tillförordnade af biskoparne.
§ 38. Åldre biskopsstift.
En vida mer sjelfständig och för sig bestående afdelning
af kyrkan än socknen utgjorde det s. k. stiftet, som icke
sällan till sina gränser bestämdes af den gamla verldsliga
fördelningen 1i landskap och lagsagor. Vi hafve sett, huru
den svenska kyrkan redan i förra perioden egde fem
biskopsstift, hvilkas hufvudsäten voro Upsala, Skara, Linköping,
Strengnäs och Vesterås. Vi böre nu taga i betraktande,
hvad som kan vara att förmäla om dessa äldre
kyrkoomraden och deras styresmän under vårt tidehvarf.
Erkestiftet var till omfånget mycket vidsträckt. Det
omfattade icke blott Upland, utan äfven hela Norrland, så långt:
kristendomen der hunnit blifva bofast. Det norra Sverige
var dock ännu antingen obebygdt eller ock mycket glest
befolkadt och utgjorde väl i andligt hänseende snarare ett
missionsfält än en ordnad kyrka. Icke ens Helsingland synes
hafva varit fullständigt kristnadt, ty i slutet af 12:te seklet
talas om erkebiskopens besök hos sina »nyomvände i
Helsingland», hvilket häntyder på, att en missionsverksamhet
bland dess inbyggare ännu fortgick. I Upland åter voro de
kyrkliga förhållandena redan ordnade, och allt synes här
hafva gestaltat sig på ungefär samma sätt, som 1i hela den
öfriga vesterländska kristenheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
